
Olof af Acrel var visserligen kusin till min anfader oxhandlaren Anders Brun i Vimmerby,
men har ändå inte så mycket att göra med denna blogg.
Fältskärer eller barberare som de också kallas ibland kan vara knepiga att spåra eftersom de ofta flyttade till en ort för att tjänstgöra. Själv härstammar jag från regementsfältskären vid Dalregementet Johan Josua Herman (1713-1765). Jag har inte lyckats finna hans härkomst. Kirurgiska societeten visar sig ha intressanta handlingar.
Bakgrund
I rullorna står att Johan Josua Herman tidigare hade tjänstgjort vid flottan. Jag har dock inte funnit några rullor som bekräftar detta. I oktober 1741 under Finska kriget anhöll regementsfältskären Jacob Schultz att på grund av sjuklighet få anställa Johan Josua Herman som ersättare. Johan Josua Herman erhöll regementets fullmakt i januari 1742 och kunglig konfirmation i augusti 1742. Vid Dalupproret 1743 följde han den upproriska allmogen till Stockholm med tre fältskärsgesäller och tillika fältkistan med. Till skillnad från sin pensionerade svärfar Petter Melander, som antogs som Tunaböndernas anförare, undgick han bestraffning. Johan Josua fick avsked 1754. Han bodde först på regementsfältskärsbostället Brusala och därefter i Sörbo, Stora Tuna sn. Efter sitt avsked flyttade han till Stockholm. I bouppteckningen efter hans död står att han har innestående arv efter sina föräldrar i en pommersk myntsort.
Kirurgiska societetens handlingar i Riksarkivet
I somras hade jag tillfälle att titta på dessa handlingar i samband med ett besök på Riksarkivet. Det visar sig att fältskärer som skulle bli stadsfältskärer eller regementsfältskärer skulle vara examinerade och godkända av Kirurgiska societeten. Mycket i protokollen handlar om dessa examinationer. Det framgår i vilka ämnen de blev examinerade och om de godkändes. Städer runt om i landet skrev ofta brev där man begärde att den fältskär som man lyckats rekrytera skulle bli examinerad och godkänd. Utöver uppgift om fältskärernas examinationer står ofta uppgift om deras härkomst eller utbildning.
Kirurgiska societetens protokoll börjar 1689. Första volymen täcker perioden 1689-1716. Den andra volymen 1717-1749. Därefter finns en lucka där enstaka akter för tiden 1755-1757 finns bevarade. För perioden 1757-1764 finns sedan en inbuden volym igen. Därefter är det en lucka till 1793 då ytterligare några år har protokoll.1

Ytterligare handlingar på Hagströmerbiblioteket
I Personhistorisk tidskrift finns en artikel av Ingvar Svanberg och Leif Lidin om Tyska kirurger i Stockholm2. Där hänvisas till protokoll som är äldre än de som finns i riksarkivet. Enligt uppgift skulle dessa handlingar finnas på Karolinska institutet, men när jag kontaktar dem får jag besked om att det kanske finns handlingar på Hagströmer-biblioteket vilket visar sig stämma.
Hagströmer-biblioteket är ett medicinhistoriskt bibliotek med mer än 150 000 böcker och tidskrifter. Samlingens tyngdpunkt ligger på perioden 1600-1990 inom ämnena medicin, anatomi, farmaci, naturalhistoria, biologi, kemi och andra till medicinen relaterade kunskapsområden. De äldsta böckerna är från 1480-talet. Min farmors farfars farfars bror “död-doktorn” Christofer Carlander (1759-1848) är en av dem som bidragit med många böcker till samlingen.
De volymer som finns där år 1) Protokollet för Kirurgiska societeten 1680-16883 och 2) Inskrivningsbok av nya mästare för Kirurgiska societeten 1611-17924. Inskrivningsboken förefaller är en bok där fältskärerna i samband med att de blir godkända som mästare lovar att tjäna gud och verka efter bästa förmåga vilket de intygar med egen hand.
Det var ju rena turen att jag fann dessa volymer. Det är lite märkligt att de inte nämns i ingressen i Riksarkivets katalog om Kirurgiska societeten.

Samtida namnregister
I alla protokollsvolymerna både de i riksarkivet och den tidigare volymen i Hagströmerbiblioteket har i slutet av volymerna ett samtida namnregister som gör att man lätt kan se om den person man söker finns omnämnd i handlingarna. Jag har skannat av dessa register och kan enkelt titta efter om en person finns med i registerna eller ej. Har du någon person du söker går det bra att skicka ett mejl till mig, så kollar jag uppgiften.
Arkiv | Beteckning | Typ | Period |
Hagströmerbibl | MS90 | Protokoll | 1680-1688 |
Riksarkivet | AI:1 | Protokoll | 1689-1716 |
Riksarkivet | AI:2 | Protokoll | 1717-1749 1757-1764 |
Hagströmerbibl | MS100 | Inskrivning | 16(11)-1792 |
och kan lämna uppgifter ur om så önskas
Hur gick det med Johan Josua Herman?
I det här fallet har jag otur. Han finns inte med i namnregistret. För säkerhets skulle bläddrar jag igenom protokollen det år han utseddes till regementsfältskär, men finner ändå ingenting. Jag kan tänka mig lite olika orsaker att han inte finns med. Han rekryterades till regementsfältskär under pågående krig, varför man inte kunde fördröja processen. Han skulle kunna vara godkänd vid en pommersk motsvarighet till Kirurgiska societeten. Det kan ju också helt enkelt vara så att inte alla fältskärer blev examinerade utan att en del gick under radarn.
Som ett exempel på hur det kan fungera tar jag i stället hans företrädare Jacob Schultz vid Dalregementet. Namnregistret ger vid handen att han finns redovisad på sidan 104. Protokollet är från oktober 1718 och där framgår att Jacob Schultz som nu är vid Dal-regementet redan år 1708 hade blivit examinerad av en numera avliden Rolfe i Rodis Kirrictz i Litauen och att han hade betalt sin amtavgift i Polen varför man godkände honom som fältskär i Sverige utan ytterligare examen. Jag har försökt lokalisera orten Rodis Kirrictz men har inte lyckats. Exemplet ger dock vid handen hur man kan få intressanta uppgifter som man kan gå vidare med.
Källor
- Kirurgiska societeten. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/arkiv/53zBq5lDQeZJW0018W43t3 ↩︎
- Personhistorisk tidskrift 1993 (1-2):36-43. ↩︎
- Kirurgiska societeten. Hagströmerbiblioteket. ↩︎
- Kirurgiska societeten. Hagströmerbiblioteket. ↩︎