Gustav Larsson var en handelsman i Uppsala under första halvan av 1600-talet. Trots att han tidvis måste ha varit mycket förmögen är hans härkomst höljd i dunkel. Se min tidigare blogg. Han hade dock en bror Erik Larsson “vid Torget” som drev många processer i Uppsala rådhusrätt och vid Svea hovrätt. I Herdins böcker om Uppsala på 1600-talet är han utnämnd till stadens värsta kverulant.1 En sådan notis satte mig på spåren till säkra och möjliga släktled.
Gammalt groll om ett husköp
År 1646 avgjordes en dom mellan mäster Eggert i Stockholm och Erik Larsson vid Torget. Rätten hänvisar till en dom i Svea hovrätt 1625. Enligt hovrättsdomen hade mäster Eggert sålt en gård till numera avlidne doktor Lars Wallius (1588-1638) som herr Håkan i Torstuna fick på sin hustrus vägnar börda för samma belopp som Wallius hade betalt. Bördsrätten innebar att personer som var närmare släkt till säljaren hade förköpsrätt till en fastighet. Vad Erik Larsson nu 1646 menar ska ha hänt då är lite svårt att förstå. Möjligen menar han att Eggert har fått betalt för huset två gånger och vill därför ha tillbaka penningar. Rätten menar dock att efter domen 1625 levererade Erik den 25 oktober betalningen till Eggert för köpet å herr Håkans vägnar. Eggert skickade dessa pengar till Uppsala med Eriks bror Gustav Larsson den 20 december 1625, som den 23 december samma år lämnade pengarna till Lars Wallius i borgmästaren Thomas Larssons stuga. Rätten finner att det är konstigt att Erik nu kommer och vill ha tillbaka pengarna efter så lång tid och många års förlopp. Eggert har glömt hur det hela gick till, men då det finns kvitton hela vägen frikänns Eggert och Erik Larsson döms till böter för vad han ställt till med. Erik är inte nöjd med domen utan lägger in vadepenningar för att överklaga till hovrätten.
Herr Håkan i Torstuna
Herr Håkan i Torstuna kallas i Uppsala stifts herdaminne för Haquinus Laurentii Rhezelius. Han var född 1577 i Resele och dog 1627. Han blev 1617 kyrkoherde i Riddarholmskyrkan och sedan 1619 kyrkoherde i Torstuna. Han var gift med Elin Larsdotter, död 1654 eller kort före. Som änka hade hon varit förlovad med magister Laurentius Gringius som dock inte ville gifta sig med henne. Elin uppges ha en bror Erik Larsson.2 I och med detta mål är det uppenbart att Elin Larsdotter är en syster till bröderna Gustav och Erik Larsson i Uppsala. Håkan och Elin hade en son Johan Håkansson Reese (död 1668) som blev student i Uppsala 1624, sekreterare vid generalguvernementet i Halland och sedan borgmästare i Jönköping. Det finns några affärstransaktioner mellan Johan Håkansson Reese och Gustav Larsson, då Gustav köpt småländska oxar av Johan.
Svea hovrätts civilmål
Det är nästan alltid en lyckträff när ett civilmål har varit uppe i Svea hovrätt därför att från 1620 finns det bevarade protokoll inklusive alla bilagor i en serie som heter Liber Causorum. Oftast finns själva hovrättsprocessen med uppgift om rättegångsdagar och den slutliga domen. Man kan finnna protokoll från underätterna. Dessutom finns inlagor som de stridande parterna åberopat vilket kan vara vidimerade avskrifter men också originalhandlingar. Det är inte ovanligt med femtio sidor dokument.
I det här fallet gav protokollen från Erik Larsson överklagan 1646 magert resultat. Det var bara några få sidor. Han tvingades omgående bli förlikt – komma överens – med mäster Eggert och gick lottlös ur processen.
Mäster Eggerts husförsäljning i Uppsala 1624
Erik Larsson överklagade således en gång tidigare redan 1624 försäljningen till Svea hovrätt och den 26 september 1625 skedde en huvudförhandling. Borgmästare Thomas Larsson menade att försäljningen hade gått rätt till och att gården var utbjuden till försäljning tre gånger mellan den 30 mars 1624 och 28 april 1624 samt att köpet beslutats den 11 september 1624 varefter gården stod oklandrad till januari 1625.
Mäster Eggert berättade att när han satt fången hade Erik Larsson kommit till honom på doktor Wallius vägnar som ville få köpa gården eftersom han var god vän med Eggert. Han svarade dock att han inte tänkte sälja gården trots den olägenhet som han befann sig i.
Herr Håkan menade att gårdsförsäljningen inte hade gått rätt till eftersom han inte hade blivit erbjuden gården trots att han bodde inte mer än 3 mil bort. Han berättade att han hade talat både med Mäster Mårten som bodde i gården och med doktor Wallius och ingen av dem att sagt något om att det var ett gårdsköp på gång. Han hade velat lägga in de 200 dalerna i köpeskilling i rätten som dock inte ville ta emot de penningarna utan menade att han skulle lägga in 600 daler.
Eggert menade att det var andra som var närmare släkt varför han uppmanades att inkomma med ett släktträd. En månad senare föll domen den 26 oktober 1625. Rätten gillade inte borgmästare och råds dom i Uppsala utan beslutade att herr Håkan hade rätt att börda gården för så många penningar som den var köpt för. Lagen kräver sedan att han besitter gården i minst tre år.3
Det ligger nära till hands att herr Håkan var bulvan för Erik Larsson som hade missat tillfället att köpa gården och sedan ångrat sig. Detta då det är Erik Larsson som driver målet även om herr Håkan är närvarande och deltar vid huvudförhandlingen. Sedan var det nog så på 1600-talet som idag att föräldrar tyckte det var bra att köpa lägenheter åt sina barn som skulle studera i Uppsala. Herr Håkans son Petrus hade skrivits in i Uppsala år 1620 och de yngre sönerna Johan och Jonas i september 1624.
Mäster Eggerts släktträd
Så här beskriver mäster Eggert sin släkt4: Först har gården hört till Päder Guldsmed som var en borgare och invånare där i staden. Efter hans död fick min fader (Mathias Guldsmed) Päder Guldsmeds efterlevande hustru Gertrud till hustru. Denna hustru Gertrud hade med sin förre man en dotter vars barnbarn ännu leva. Med samma hustru Gertrud hade min fader en son som hette Erik Matsson som nu är död. Sedan hustru Gertrud blev död fick min fader borgmästarens där i staden dotter benämnd Kerstin vilken var min moder. Efter hennes död tillföll mig en halvpart uti löst och fast. Nu finns i livet min moderbroder, modersyster och över 30 som mina syskonbarn äro på mödernet. Sedan min moder blev död, har min fader varit gift två resor och utlöst arvingarna utur det fasta, så att gården kom mig och min fader till. Och när min fader blev död, tillföll hela gården mig som enda barnet var, den jag nu har sålt till doktor Wallius. Detta är min mödernehärkomst. På fädernesidan finns allenast min faderbroder Lars Erichsson som har några barn efter sig, däribland Erich Larsson som nu klandrar gården uppå sina syskons vägnar.
Eggert Matssons livsbana
Eggerts studietid var äventyrlig. Efter att ha studerat i Wittenberg och Rostock kom han 1605 via Königsberg till Braunsberg där det fanns en jesuitisk skola där Laurentius Norvegus – Klosterlasse – var inspektor. Efter ett fylleslag hamnade han i fängelse men lyckades med insmugglat krut spränga låset och rymma. Han irrade vidare till Danzig och undervisade barn. Sedan kom han till ett jesuitkollegium i Olmütz i nuvarande Tjeckien där han stannade i två år. Karl IX ville kalla hem alla studenter i utlandet, men det ville inte Eggert utan han gav sig ut på vandring igen. En vinter ska han ha jobbat för greve Axel Leijonhufvud i Rhentrakten. Under flera år 1608-12 var han informator hos en tysk adelsman. När han kom hem till Sverige väntade förhör, men han klarade sig eftersom han blev stadsskrivare i Stockholm 1618. Några år senare framkom detaljer om hans vandringar på kontinenten och kontakter med jesuiterna vilket ledde till att han en period under 1624 satt i fängelse men verkar ha sluppit ut med blotta förskräckelsen.56
Eggert Matssons lärobok i aritmetik
På latin kallades Eggert Aegidius Aurelius och började redan 1614 att ge ut läroböcker. Det fullständiga namnet på boken är “Arithmetica eller een kort och eenfaldigh räknebook, uthi heele och brutne taal, medh lustige och sköne exempel, them eenfaldighom som til thenne konst lust och behagh hafwe, kortelighen och eenfaldtlighen till Nytto och Gagn författat och tillsammandraghen”.7 Jag har bläddrat i den digitala boken som finns bevarad på Helsingfors bibliotek i Finland. Det är kul att läsa den tidens räkneexempel inklusive facit. I Libris finner jag ett tiotal utgåvor varav den senaste från 1705. År 1642 gav han också ut Barne-biblia som tyvärr inte verkar vara digitaliserad. Det skulle ju vara kul att läsa i den för mina barn.
Intressant är också vilka sponsorer som han hade och som han tackar i bokens förord. Det var följande riksråd:
Hans Åkesson [Soop] till Biurum och Mälsåker (1552-1619)
Nils Andersson [Lilliehöök] till Fårdaal och Räfwelst: (1561-1618)
Johan Skytte [af Duderhof] till Elfsiöö och Grönsöö (1577-1645)
Broder Andersson [Rålamb] till Broo och Länna (1568-1647)
Vem var Lars Eriksson?
Här kommer jag ut på osäker mark. I släktträdet anges för Lars Eriksson vare sig yrke eller hemort. Det ligger nära till hands att tro att Lars Eriksson är identisk med guldsmed Lars Eriksson i Uppsala. Eftersom brodern Mattias Eriksson var guldsmed och borgmästare i Uppsala samt att Lars Eriksson guldsmed bodde i Uppsala och möjligen hade tillgångar som gjorde att Gustav Larsson kunde starta sin karriär så känns det rätt så troligt. Jag har dock hittills inte funnit något säkert belägg. Eftersom källmaterialet är magert så går det kanske inte att få någon klarhet.
Fortsättning följer…
Fotnoter
- Herdin, Karl Wilhelm (1927). Uppsala på 1600-talet: bidrag till stadens historia. [2] Rättsväsendet. 2 Livsbilder : av borgmästare och råd m.fl.. Uppsala:, sid 57. ↩︎
- Norrman, Ragnar (red.) (1997). Uppsala stifts herdaminne II:7. Lars Otto Berg & Ragnar Norrman. Fjärdhundra kontrakt 1593-1991, sid 304f. ↩︎
- Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/47 (1625), bildid: A0067966_00006 ↩︎
- Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/47 (1625), bildid: A0067966_00025 ↩︎
- Svenskt biografiskt lexikon. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=18919 ↩︎
- Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/15 (1617, 1624), bildid: A0067934_00111 ↩︎
- Aurelius, Aegidius Matthiæ (1614). Arithmetica eller een kort och eenfaldigh räknebook, uthi heele och brutne taal, [Elektronisk resurs] : medh lustige och sköne exempel, them eenfaldighom som til thenne konst lust och behagh hafwe,. Upsala:
Tillgänglig på Internet: http://digi-tilaukset.lib.helsinki.fi/pelastakirja/p13-05_arithmetica_eller_een_kort.pdf ↩︎