Om handelsmannen Kristoffer Björk i Falun – en man träder fram ur dimmorna

I en tidigare blogg har jag skrivit om systrana Björks härstamning, som jag misstänker är döttrar till dagens huvudperson Kristoffer Björk. Om man som släktforskare enkelt finner grundläggande uppgifter om en person stannar ofta forskningen där. I det här fallet har jag letat efter Kristoffer Björks hustru. Så här långt har jag inte funnit henne vilket har inneburit att jag har fått fortsätta leta. Tack vare stor hjälp av släktforskarvännerna Eva Peterson och Stefan Åhman har jag funnit många spännande uppgifter om Kristoffer Björk både i digitala källor och i gamla hederliga pappersdokument. Jag har även rest med min son till Falun för att besöka Arkivcentrum Dalarna, och samtidigt gjort ett studiebesök i Falu koppargruva och fått en inblick i den dåtida verksamheten.

Falun på 1600-talet

När jag i somras besökte Falun så var det en idyllisk liten stad med ett backhopptorn vid horisonten som jag stötte på efter att ha rest genom ett skogsområde. Det är svårt att föreställa sig hur Falun och dess omgivningar såg ut på 1600-talet. Då fanns ingen skog utan allt var uppeldat. Reningsprocessen gjorde att det låg en tung rök och svaveldoft över nejden. Idag skulle det setts som en fruktansvärd miljöförstöring.

Gruvan

En fransk ambassadör Charles Ogier besökte Falun år 1635.¹ Han beskriver besöket vid koppargruvan på ungefär samma sätt som jag upplevde gruvan när jag var där i somras: Den breda gruvöppningen som nästa kan ge svindel. I botten ser man människor som ser ut som små myror som går runt. Han fick stiga ner i gruvan på uthuggna branta trappsteg i berget. Var och en hade en egen guide. Då han gått ner 200 steg trodde han att han var på bottnen, men fick fortsätta ytterligare 200 steg djupare ner. Här kom han till en stor öppen plats. Runt om fanns valv bildade av is och vitriolkristaller. Man tände eldar i gruvan för att få berget att spricka. Det fanns hjul och maskiner för att pumpa upp vattenmassorna.

Bearbetning av kopparn

Den franske ambassadören fick förevisat reningen av kopparn av min anfader direktören för kanongjuteriet Johan Trotzig (1597-1747). ”Först och främst gäller det att hacka och bryta malmen, som är mycket hård, ur berget; för detta ändamål för man dit ved och antänder den, varigenom malmen uppmjukas. När den kommit upp ur gruvan, rostas den genom att läggas på ett under bar himmel uppgjort bål, där den får kvarligga flera dagar och täckes, om jag ej missminner mig, med gödsel eller jord. Om man kommer i närheten av dessa högar, framkallar svavellukten och röken en svår, envis hosta och nysningar. Efter denna rostning kastas malmen i masugnen, där den smältes. Då den flytande metallen svalnat, stelnar den till en fast massa, som brytes i stycken och därefter sju gånger med några dagars mellanrum smältes på de omtalade bålen. Dessa stycken och bitar, som genom så många uppvärmningar förlorat den guldglans de hade i gruvan, kastas nu åter och för sista gången i smältningen, där metallen renas; nu är kopparn färdig att användas.”²

Stark ekonomi

Samtidigt var Falun på 1600-talet en av Sveriges största städer med ständig inflyttning och expansion. Det fanns massor av arbetstillfällen i anslutning till koppargruvan. Arbetarna behövde mat, husrum, kläder med mera. I domböckerna finns mål om handelsmän som levererar många varor till verksamheten t ex oxar, kläder, mat och dryck. Kopparn såldes med stor vinst och gjorde att Falun blev rikt Många Falu-bor investerade i gruvan som aktieägare.

Familj och uppväxt

Fadern Andreas Gregorii Schedwimontanus (1561–1652) var kyrkoherde i Björksta, Västmanland. Han var gift två gånger. Hustrun i första äktenskapet är okänd till namnet. Hustrun i andra äktenskapet hette Clara Larsdotter († 1669). I de två äktenskapen föddes 19 barn. Enligt Ekströms herdaminne³ var det 14 söner och 5 döttrar. Enligt en minnestavla som sattes upp i Björksta kyrka 1710, var det 12 söner och 7 döttrar. Det är svårt att avgöra i vilket äktenskap som Kristoffer Björk är född.

Det kan inte ha varit alldeles enkelt att få alla dessa barn i skola. Det visar sig att hustrun i andra äktenskapet Clara Larsdotter hade en bror Kristoffer Prestbeckius som var lärare i Stockholm. Jag tänker att Kristoffer Björk mycket väl kan ha gått i skola i Stockholm då jag inte finner honom i Västerås skolas matrikel. Via Kristoffer Prestbeckius kan Kristoffer Björk ha blivit introducerad i handelskretsar i Stockholm. Detta ändade dock i förskräckelse. Kristoffer Prestbeckius anklagades för att knivbeväpnad ha försökt ta sig fram till koret i Storkyrkan stora bönsöndagen 1647 för att döda drottning Kristina. Jag får återkomma till denna händelse senare. Jag tänker att dock det måste i hög grad ha påverkat Kristoffer Björk som vid denna tid vistades i Stockholm att hans morbror blev anklagad för detta.

Tvist mellan Kristoffer Björk och Hans Nortén

Av biografin över fadern framkommer att Kristoffer Björk skulle ha varit borgare i Falun. Jag väljer därför att bläddra igenom rådhusrättens protokoll för att se om jag kan finna några mål som rör honom.

År 1649 pågår en tvist mellan Kristoffer Björk och handelsmannen Hans Nortén i Stockholm.⁴ Den senare anklagar Kristoffer för att ha tagit varor från den bod som den avlidne Mats Nilsson hade haft. Kristoffer menar att han haft tillåtelse av Mats Nilssons moder hustru Brita Nils Matssons att ta varorna. De ska ha rört sig om fem humlesäckar. Även ett åttatrådigt grågrönt stycke lärft nämns. Motparten menar att det ska finnas en pojke som känner till Kristoffers handel och hemlighet.

Som jag förstår det hade Kristoffer Björk tidigare varit handelsbetjänt för Hans Nortén och därefter arbetat för Hans Åkessons och David Wolkers räkning och Mats Nilsson varit handelsbetjänt för Hans Nortén. Parallellt verkar Kristoffer Björk och Mats Nilsson som kompanjoner haft vissa egna affärstransaktioner. Kristoffer Björk menar att han samtidigt har handlat både för egen räkning och för sin patrons räkning och att detta hade var mer till profit än till skada för Nortén. När parterna utväxlat tre omgångar skrifter utses Simon Döpken och rådman Ludvig Brandt att noga gå igenom handlingarna och komma med skriftligt förslag till beslut.

Några veckor senare förhörs en pojke som heter Erik Andersson som först arbetat för Kristoffer Björk och sedan för Mats Nilsson om han vet var Mats Nilssons handelsböcker blivit av. Han nekar till att Kristoffer Björk skulle ha lockat honom att lämna över böckerna till honom utan säger att de låstes in i ett skåp direkt efter Mats Nilssons död. Protokollet talar om att pojken förhördes hårt med trug och hot att bekänna sanningen men stod fast vid sin berättelse.

Hustru Brita Nils Matsson berättade att när sonen var sjuk så hade han bekymrat sig över de varor som tillhörde Kristoffer Björk och att han hade längtat efter att Kristoffer Björk skulle komma. Hustru Brita Nils Matssons dräng Johan Jöransson berättade att han på sin matmors befallning hade fört över ett kramfat och en kista till Kristoffer Björks värdinna – hustru Kerstin Calvins änka. Han hade då inte träffat Kristoffer.

Simon Döpken kunde också berätta att Hans Nortén och Jacob Westphalen hade varit en halv dag i boden och haft tillgång till böcker, brev, räkningar och gods innan kämnären kom dit och började inventera vad som fanns i boden. När kämnären påpekade att det var orätt gjort av Nortén svarade Nortén dem med en slem och elak mun.

Falu rådhusrätts dom

Rätten kom i slutet av juli⁵ fram till:

1. att godset tillhörde Kristoffer Björk och att han skulle få det tillbaka
2. att man inte hade kunnat visa att Kristoffer Björk skulle ha tagit räkningar eller handelsböcker utan att han ska vara fri och lös från dessa ärevördiga beskyllningar.
3. att även om Kristoffer Björk har bedrivit handel med den avlidne Mats Nilsson när han var i Norténs tjänst så var det inte olagligt.
4. att när det gäller deras räkningar finns en viss oreda, men det går att reda upp med hjälp av gode män.
   
   Hans Nortén överklagade detta beslut till hovrätten.

På nyåret 1650 begär Kristoffer Björk att Daniel Kennich, Hans Norténs fullmäktige, ska hållas ansvarig för de skällsord som Kristoffer Björk har utsatts för under hela processen. Daniel Kennich menar att Kristoffer Björk får stämma Hans Nortén direkt angående skällsorden. Vidare att Kristoffer vill få ut det blockerade godset. Rimligen fick han inte ut det efter domen i rådhusrätten eftersom Nortén överklagade domen. Slutligen att han ville ha 725 riksdaler i ersättning för all den skada som han har lidit av denna utdragna process. Rätten beslutade att han skulle få av Nortén och hustru Brita Nils Matssons 400 riksdaler i ett för allt. Lite senare misstänker Brita Nils Matssons att Hans Nortén har de tvenne böcker som saknas.

Svea hovrätt

På Riksarkivet finns ett fantastiskt material bevarat i en serie som kallas Liber causarum. Det är civilmål som överklagats från lägre rätt till Svea hovrätt. Serien börjar redan i början av 1600-talet. Den innehåller den formella handläggningen av målet inklusive den slutliga domen. Därefter följer en sammanfattning av ärendet som en assessor har gjort med därpå följande överläggningar och röstning i hovrätten. Den innehåller också alla skrivelser som motparterna har lämnat in. Dessa inkluderar ofta bilagor av vitt skilda slag.

Hovrättsakten är i detta fall omfattande och består av 10 sidor protokoll och 45 uppslag med bilagor.⁶ Hovrätten valde i november 1649 att helt enkelt fastställa rådhusrättens dom. Eftersom Kristoffer Björk var den vinnande parten begärde han även ersättning för rättegångskostnader, vilket beslutades vid ett senare tillfälle i juli 1650. Han skulle få 100 daler silvermynt i ersättning av Hans Nortén.

Mot beslutet om rättegångskostnader protesterade Hans Nortén i september 1650 då rådhusrätten redan dömt honom att betala 400 riksdaler för rättegångskostnader. Hovrätten menade att rådhusrätten inte skulle dömt ut rättegångskostnader eftersom domen överklagades. Falu rådhusrätt menar dock att dessa kostnader rör ett annat mål som handlar om de skällsord som förekommit under resans gång. Hovrätten beslutar att dess dom ligger fast. Trots att Kristoffer Björk vann målet 1650 hade han svårt att få ut sina pengar. Ännu 1653 försöker ta upp i rätten att han inte har fått ut sin ersättning.⁷

Bilagorna är spännande. Där finns affärsbrev mellan Mats Nilsson och Kristoffer Björk. Till exempel en lista på vad Kristoffer skulle köpa in, troligen i Stockholm. Denna lista innehåller 16 punkter bland annat 4 säckar humle, 1 tunna grovgryn, 8 dussin barnskor, 5 dussin hattar – Berghmans hattar mest. Det finns också en uppställning över transaktioner mellan Mats Nilsson och Kristoffer Björk som avser tiden 1646–1649.⁸ Som jag förstår uppställningen skulle Kristoffer 1646 får utbetalt lön från Mats Nilsson för fyra års tjänst hos Hans Nortén. En flitig handelspartner är Constans Collvin. I en av handlingarna uppger motparten att Kristoffer Björk inte är ett krubbebarn utan 24 år gammal. Om det stämmer skulle han vara född 1625.

Borgare i Falun

När denna utdragna process var över ansökte Kristoffer Björk i december 1651 om att bli borgare i Falun varvid borgmästare Johan Otto och Peter Jürgens var löftesmän.⁹

Intressant är att Kristoffer Björk i protokollet 1649 har en kista hos sin värdinna hustru Kerstin Collvins. Han var uppenbarligen inneboende hos henne. Hon var mor till Constans Collvin.

När Kristoffer något år senare står som gift i mantalslängden föreligger en stark misstanke att hans hustru är en till namnet okänd syster till Constans Collvin. Han betalade klockpenningar år 1652 för ett avlidet barn. ¹⁰

Kopparvågen i Falun

Vid Arkivcentrum Dalarna förvaras arkivhandlingar som hör till Stora Enso AB:s arkiv och är kopplade till verksamheten vid Stora Kopparberg. Flera av dessa arkivserier börjar redan under första halvan av 1600-talet. Arkiven finns föredömligt nog redovisade i Nationella Arkivdatabasen (NAD). Söker man i NAD på Stora Kopparbergs Bergslag får man träff på ett antal olika arkiv som bevarade efter aktiviteterna vid Stora Kopparberg.

Ett sådant arkiv är Kopparvågens arkiv¹². Den av de enskilda bergsmännen tillverkade råkopparen invägdes i Falun på en kronans kopparvåg, varifrån den fördes till garmakeriet i Avesta. Kopparvågen som låg precis vid Falu bro. Jag hann bara titta på volymen 1660 men det året levererade Kristoffer Björk koppar i juli för 30 daler och i oktober för 12:26 daler.¹³

Ett annat arkiv är Gruvkontorets arkiv¹⁴ som innehåller årliga aktieägarförteckningar för Kopparberget. Man kunde äga fjärdeparter i olika gruvgångar. Jag hann bara titta på 1653 års längd. Där kunde jag inte återfinna Kristoffer Björk. Även Gruvrättens arkiv¹⁵ har handlingar från mitten på 1600-talet.

Mats Nilssons räkenskapsbok

Ett fantastiskt tidsdokument är Mats Nilssons räkenskapsbok som finns bevarad på i Stora Enso AB:s arkiv, Arkivcentrum Dalarna under beteckningen “En privat räkenskapsbok från 1600-talets Falun”.¹⁷ Den innehåller Mats Nilsson räkenskapsbok från ca 1640 fram till hans död 1649. Den avser nog de transaktioner där han har förmedlat varor på krita. Efter hans död har någon annan fortsatt räkenskapsboken i varje fall delvis vilket skulle kunna ha varit Erik Persson (Brandberg) i vars släkt boken bevarades. Han verkar ha tagit över Mats Nilssons verksamhet och försökte att driva in utestående skulder. Hundratals personer i Falun med omgivningar passerar revy. Det inledande registret upptar mer än 300 namn.

Det talas om Kristoffer Björk på ett antal sidor. I början står Kristoffer Andersson, i vissa fall står bara Kristoffers gäld:

• Sidan 61 finns en uppräkning av skrifter som den 5 maj1646 levererats av Kristoffer Andersson till Mats Nilsson.
• På sidan 127 som är Hans Norténs konto: Anno 1647 uppå Kristoffers gäld är gått i expenser till stämningspenningar och dompenningar 53:20 daler. Längre ner på sidan efter 1648 den 6 november – bliver ännu till expenser på Kristoffers gäld 6:10 daler.
• På sidan 131 som är Mats Nilssons moders räkning står: År 1647 den 7 september av Kristoffer Andersson bekommit 51 ¾ tunna råg och korn för 3 skeppund 9 lisspund à 100 per skeppund 345 daler.
• På sidan 140 angående Hans Norténs konto står på vänstersidan: Denna förledna sommar (1648) är gott uti expenser på Kristoffers skuld som uti min bok nr 5 Ch 56 riktigt utvisar 32:16 daler. På högersidan står: Vad jag för det kvittens jag på Kristoffers skuld anammat bekommit haver finnas uti Nr 1 Ch:…
• På sidan 168 finns en liten post 1649 angående Kristoffer Andersson. Den 1 mars är transporterat från Mats Nilsson bok nr 1 konto 47 och resterar 130:20 daler. Vidare är han skyldig 42 daler som Mats Nilsson har betalt för honom nämligen 6 lass från Stockholm à 7 daler.
• På sidan 183 finns ett konto från 1650 för hustru Brita som är änka efter Anders Nilsson vid Gruvan. Posten är på 393:12 daler och transporterad från bok nr 9 och kommer från Kristoffer Björk. För denna skuld har välaktad Hans Nortén fått jord av henne som är belägen uti Källslätten.
• På sidan 209 finns en odaterad post: Kristoffer Björk debet 172:20 daler och hustrun debet 16 daler, tillsammans 188:20 daler. På högersidan står Kristoffer Björk är alldeles ”claat” och eftergives 188:20 daler. Kristoffers andel är densamma som på sidan 168.

Ekonomiskt obestånd

År 1662 slipper Kristoffer Björk betala 1660 års hytt-skatt för hans medellösa skull. Dessutom har han reparerat hyttan för 48 daler.²⁰

Almsta, Björksta socken i Västmanland

Från år 1665 finns Kristoffer Björk bosatt i Almsta, Björksta socken. Han skattar för sig själv, sin hustru och en dräng och piga. År 1674 finns en son med. År 1675 saknas hustrun. År 1676 finns både en son och sonhustru med. Från år 1677 är han ersatt av Hans Kristoffersson och hustru.

Att Kristoffer Björk försvinner från mantalslängden behöver inte betyda att han dör. Han kan var sjuk så att han slipper att skatta men han kan också ha flyttat. En möjlighet är han har flyttat till sin dotter Kristina som gifter sig 1679 i Stockholm.

Husförsäljning i Falun

År 1670 den 18 oktober får Anders Ersson malmletare första gången uppbud på Baggegårdens hus och gårdstomt som han hade köpt den 10 juni 1670 av Constans Collvin, Kristoffer Björk och Anders Bånge för 200 daler kopparmynt.²¹

Brodern Daniel Björks död i Enköping

En yngre broder till Kristoffer är Daniel Björk (ca 1630–1675) som 1647 blev inskriven som student vid Uppsala universitet. År 1661 blev han informator för Magnus Gabriel de la Gardies söner och senast 1667 borgmästare i Enköping. När han avlider 1675 vill kreditorer omedelbart lägga beslag på hans tillgångar. Kristoffer Björk skyndar då till Enköping för att försvara arvingarnas rätt. Rådhusrätten beslutar dock att Daniel Björks varor skall förvaras i rådhuset tills uppgörelsen mellan arvingarna och kreditorerna är klar.²²

Bland bouppteckningar i Enköping finns en särskild volym som omfattar sterbhushandlingar efter Daniel Björk.²³ Totalt ingår ca 200 uppslag. Tyvärr finns ingen uppräkning av arvingar, men en gedigen boksamling redovisas. Denna är inventerad av Kristoffer Björk och Tobias Björk som också har skrivit under redovisningen av böcker. Detta är egentligen den sista gången jag har ett säkert levnadstecken av Kristoffer Björk.

Barn

Uppgifterna om hans barn bygger på indicier med varierande grad av säkerhet. Sonen Hans som tog över gården Almsta är tveklöst son till Kristoffer. Kristina och Maria är systrar vilket jag har skrivit en blogg om tidigare. Då bryggaren i Stockholm Johan Danielsson Björk är förmyndare för Marias barnbarn är rimligen Johans far Daniel Kristoffersson bror till de två systrarna. Antagandet att dessa i sin tur är barn till Kristoffer Björk bygger på att både Kristoffer och systrarna har en nära koppling till släkten Collvin i Falun respektive i Stockholm. Att Elsa antas vara syster baseras på att hon i Hülpherska genalogierna kallas för Elsa Kristoffersdotter Björk och är gift i Falun. 

Hans Kristoffersson är enligt mantalslängder gift senast 1675 tog över gården Almsta 1676. Han skall ha blivit häradsdomare och varit den som såg till att minnestavlan över farfadern Andreas Georgii Schedwimontanus målades.

Daniel Kristoffersson dyker upp som krögare vid Lindberga gästgiveri, Närtuna sn på 1690-talet och sedan i Nivsta, Gottröra sn 1704–1712. Hans son Johan Danielsson Björk (1688–1764) blev bryggareålderman i Stockholm

Kristina Kristoffersdotter Björk († 1710) är klart äldst av de två systrarna. Hon gifte sig 1679 i Stockholm med överstyrmannen vid flottan Nils Hansson Schotte († 1697) och andra gången med bryggaren i Stockholm Antoni Lorentz (†1720).

Maria eller Margareta Björk († 1742) blev gift 1696 med skepparen i Stockholm Matthias Isaksson Wred (1664–1710). Hon blev tidigt änka och hade en krögarebod i Norra fiskarehamnen.

Elsa Kristoffersdotter Björk finns således nämnd i Hülpherska genealogierna²⁴. Hon ska ha varit gift tre gånger: 1) med bergsmannen i Morbo vid Falun Erik Ersson vars son Erik Moraenius föddes 1694, 2) med handlande Hans Ersson Berg i Falun samt 3) med bergsmannen i Falun Lars Ersson Moverare, där jag funnit dottern Margareta född 1713 i Falun.

Forskningen fortsätter…

Trots att jag med god hjälp av släktforskarkolleger har funnit all denna information om Kristoffer Björk, så har jag inte lyckats hitta hans hustrus namn. Min förhoppning är att denna blogg ska medföra att någon lyckas hitta något dokument som kan leda oss vidare.

Källor

1. Ogier, Charles (1914). Från Sveriges storhetstid: franske legationssekreteraren Charles Ogiers dagbok under ambassaden i Sverige 1634-1635. Stockholm: Norstedt. s 67ff. ↩︎
2. Ogier, a. a., s. 72. ↩︎
3. Ekström, Gunnar (1971). Västerås stifts herdaminne 2:1 1600-talet. Västerås: Västerås stifts herdaminneskomm. s 86f. ↩︎
4. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Västmanlands län (U) EXIe:2263 (1649-1650) Bild 2590 / sid 247 (AID: v420665.b2590.s247, NAD: SE/RA/42042202) och åtskilliga sidor ytterligare ↩︎
5. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Västmanlands län (U) EXIe:2263 (1649-1650) Bild 2870 / sid 275 (AID: v420665.b2870.s275, NAD: SE/RA/42042202) ↩︎
6. Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/126 (1649), bildid: A0068045_00466 ↩︎
7. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2726 (1651-1653) Bild 1620 / sid 158 (AID: v420711.b1620.s158, NAD: SE/RA/42042202) ↩︎
8. Svea Hovrätt, Huvudserie [Liber causarum], SE/RA/420422/01/E VI a 2 aa/126 (1649), bildid: A0068045_00510 ↩︎
9. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2726 (1651-1653) Bild 780 / sid 68 (AID: v420711.b780.s68, NAD: SE/RA/42042202) ↩︎
10. Stora Kopparberg (W) LIa:3 (1631-1659) Bild 940 (AID: v798038.b940, NAD: SE/ULA/12231) ↩︎
11. Kopparvågens arkiv, volym nr 288, serie G2: Register till vågböckerna 1652-1661. Stora Enso AB:s arkiv, Arkivcentrum Dalarna. Publikationstillstånd föreligger enbart för denna blogg. Får ej publiceras i andra former eller sammanhang, tryckt eller digitalt. ↩︎
12. Länk till post i NAD om Kopparvågens arkiv. https://sok.riksarkivet.se/arkiv/F4ZqpctQGqE3BmblKn4Sd0 ↩︎
13. Kopparvågens arkiv. G2:288. Arkivcentrum Dalarna ↩︎
14. Länk till post i NAD om Gruvkontorets arkiv. https://sok.riksarkivet.se/arkiv/ADTScjjqywL991l6Guwz3A ↩︎
15. Länk till post i NAD om Gruvrättens arkiv.
    https://sok.riksarkivet.se/arkiv/x6MGjG1dDazUjTpiuWJWQ1 ↩︎
16. Strödda smärre accessioners arkiv, volym nr 1, serie F1: En privat räkenskapsbok från 1600-talets Falun. Stora Enso AB:s arkiv, Arkivcentrum Dalarna. Publikationstillstånd föreligger enbart för denna blogg. Får ej publiceras i andra former eller sammanhang, tryckt eller digitalt. ↩︎
17. Strödda smärre accessioners arkiv, volym nr 1, serie F1: En privat räkenskapsbok från 1600-talets Falun. Stora Enso AB:s arkiv, Arkivcentrum Dalarna. Jag har fotograferat av hela räkenskapsboken. ↩︎
18. Strödda smärre accessioners arkiv, volym nr 1, serie F1: En privat räkenskapsbok från 1600-talets Falun. Registersida A-B. Stora Enso AB:s arkiv, Arkivcentrum Dalarna. Publikationstillstånd föreligger enbart för denna blogg. Får ej publiceras i andra former eller sammanhang, tryckt eller digitalt. ↩︎
19. Strödda smärre accessioners arkiv, volym nr 1, serie F1: En privat räkenskapsbok från 1600-talets Falun. Uppslag 209. Stora Enso AB:s arkiv, Arkivcentrum Dalarna. Publikationstillstånd föreligger enbart för denna blogg. Får ej publiceras i andra former eller sammanhang, tryckt eller digitalt.  ↩︎
20. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2730 (1662) Bild 990 / sid 91 (AID: v420715a.b990.s91, NAD: SE/RA/42042202) ↩︎
21. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Kopparbergs län (W) EXIe:2734 (1670) Bild 1050 / sid 98 (AID: v420719.b1050.s98, NAD: SE/RA/42042202) ↩︎
22. Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Uppsala län (C) EXIe:677 (1675) Bild 4430 / sid 439 (AID: v420494a.b4430.s439, NAD: SE/RA/42042202) och efterföljande sidor ↩︎
23. Enköpings rådhusrätt och magistrat (C) F2:3 (1675) Bild 20 (AID: v149047a.b20, NAD: SE/ULA/10211) ↩︎
24. https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0258&pid=alvin-record:188577 ↩︎