Benedictus Myrtins härkomst

Denna artikel har tidigare varit publicerad i Hjelmaren nr 79 (2020) med tillägg i Hjelmaren nr 83 (2022).

I de allra flesta fall är prästers härkomst välkända och redovisade i de olika stiftens herdaminnen. Min anfader Benedictus Myrtins härkomst är dock okänd trots att han verkade som präst under första halvan av 1700-talet. Hans härkomst har gäckat mig och andra släktforskare i många år. Känt är att han är västgöte. En fundering har varit att han skulle härstamma från någon ort som börjar på Myr- eftersom efternamn ofta har koppling till härkomsten. I denna artikel ska jag redovisa indicier som leder en bit på vägen, men jag vågar inte hävda att problemet är slutgiltigt löst.

Två ledtrådar

I den billbergska släktboken från 1883 står att Benedictus Myrtin ska vara född den 11 maj 1678. Även hans hustru Anna Maria Kocks födelsedatum är angivet, den 24 september 1694. Jag tror att dessa uppgifter måste komma från en familjebibel eller en gravsten som vi idag inte känner till.

Den andra ledtråden är att när Benedictus andra son föds i december 1718, så döps han till Sven efter sin farfar. Benedictus bör således vara född som Bengt Svensson.

Lunds stifts herdaminne anger att Benedictus prästvigdes i Skara 1710 efter amiralitetskollegiets i Karlskrona kallelse till örlogspräst. Tre år senare blev han komminister i Karlskrona, och senare i Ramdala och Jämjö strax utanför Karlskrona. Han ska dessförinnan varit student i Greifswald, Pommern 1706. Enligt studentmatrikeln där kallas han för Benedictus Myrtin, Vestrogoth., Suecia. Han skrevs in samtidigt som rådmanssonen från Skara Laurentius Kämpe och Andreas Fromm. Benedictus verkar aldrig har varit student vid något universitet i nuvarande Sverige, men på den tiden tillhörde ju Pommern Sverige.

Skolmatrikel

Ett spår skulle vara att Benedictus läst vid Skara skola. Skolmatrikeln för Skara finns numera tillgänglig hos Arkiv Digital. I matrikeln finner jag fyra Benedictus Svenonis inskrivna mellan 1687 och 1700. Fäderna ska vara svarvare i Österplana, soldat i Skara, ”naut Scaraensis” och bonde utan angiven ort. Förkortningen naut. betyder nautae – sjöman. Jag tyckte det var lite udda med en sjöman. Det visade sig dock att även båtsmän kallades för nautae.

I slutet av 1600-talet var det städerna som fick stå för båtsmän. Varje stad skulle rusta ett bestämt antal båtsmän. De var ofta hantverkare eller arbetskarlar. Ibland var det borgare som kommit på obestånd, ibland var det bråkstakar som staden ville bli av med. Inte sällan får staden klagomål från amiraliteten att båtsmannen är undermålig. Båtsmännen fick på våren vandra till Karlskrona eller annan örlogsstad för att tjänstgöra under året för att sedan återkomma på vintern. Mycket av arbetet i Karlskrona handlade om att bygga upp försvarsanläggningen som Karlskrona utgjorde. Det förekom också att båtsmännen fungerade som sjömän på örlogsfartyg, men många båtsmän som kom från städerna saknade sjövana. Min tanke var att om Benedictus fader var båtsman och tjänstgjorde i Karlskrona, skulle det möjligen kunna förklara varför han blir örlogspräst där.

Tyvärr är de historiska källorna magra i Skara. Det beror framför allt på att staden brann 1719 varvid det mesta av de tidigare kyrkoböckerna gick till spillo. Mantalslängder redovisar inte båtsmän eftersom de vara skattebefriade. I slutet av 1600-talet var även båtsmanshustrurna skattebefriade. Några rullor i flottans arkiv gällande båtsmän i Skara på 1600-talet har jag inte funnit. Det finns i Skara rådhusrätts inneliggande handlingar dock en rulla över Skara stads båtsmän 1714 inför marschen till Karlskrona. Överst på listan står en ”Suen Dufwa” och som nr 7 av 12 står ”Suen Trogen”.

Domböcker

I brist på andra källor började jag att bläddra igenom domböckerna som finns bevarade under hela perioden. I slutändan har jag läst igenom 35 års protokoll från 1685 till 1720. Handstilen är inte alltid den lättaste och det är lätt att fastna på stora och små öden. Inte minst känns det ganska orättvist med målen om lönskalägen. Kvinnorna som fött utomäktenskapliga barn blev ju alltid dömda för barnet var ju beviset på brottet. Männen lyckades ofta svära sig fria genom helt enkelt neka med hand på bibeln… Många av målen handlar om tvister kring ekonomiska transaktioner och det är uppenbart att man hade svårt med tillgång till kontanter som kunde fungera som betalningsmedel. Andra vanliga mål handlar om personer som gjort verbala påhopp på varandra. Dessa mål leder ofta till att båda parter får betala böter. Likaså är småstölder vanligt förekommande och det lyser mellan raderna att den fattigare delen av befolkningen tidvis kunde ha det mycket tufft.

Ärenden kring båtsmän är också vanliga. Mycket handlar om att båtmanspengen ska krävas in av borgerskapet och betalas ut till båtsmännen. Dessa skulle också tillräckligt bra kläder på stadens bekostnad. Amiraliteten klagar ofta på att båtmännen eller deras kläder inte håller tillräcklig kvalitet. Det kan också handla om att båtmän rymt eller dött och att nya behöver utses. Det finns också ofta angivit ett datum när marschen till Karlskrona eller ibland till Göteborg skulle ske.

När båtsmännen var hemma i Skara dyker de ofta upp i domboken för fylleri, slagsmål mm. Ibland klagar de på att utrustningen är för dålig. Ibland framkommer att en båtsman avlidit, och ibland får man reda på när en ny båtsman anställs. Olika namn passerar revy: Joen Bult, Anders Kämpe, Håkon Borg, Pelle Katt, Anders Kruskopp, Anders Frisk osv. Se vidare separat blogg.

Gymnasisten

I november 1704 klagar gymnasisten Benedictus Myrtin över att han under sommarlovet blivit bestulen på saker som han hade i ett skåp där han bodde. Han anklagar Maria Bryngelsdotter som hade nyckeln till rummet. Hon hade dock en god försvarare, som frågar Benedictus om han anklagar henne för stöld. Han svarar då nej, men menar att hon som hade tillgång till nyckeln borde ha ansvar för det som försvunnit. Målet skjuts upp och avslutas aldrig i rätten. Vi får dock veta att Benedictus verkligen varit student i Skara och därmed är matrikelns fäder intressanta.

Gymnasisten Benedictus Svenonis är vittne i ett extra ordinarie mål i december 1699 då borgmästaren Lars Laurentin och rådmannen Samuel Larsson hade varit i slagsmål. Här kan man inte säkert säga om det vår Benedictus eller en annan Benedictus Svenonis.

Båtsmanssonen

Huvudspåret är båtsmanssonen Benedictus som skrevs in i skolan i februari 1693. Vid den tidpunkten har jag funnit två båtsmän Sven som skulle kunna vara aktuella.

1) Sven Persson Duva som blev båtsman i mars 1691. Det är samma Sven Duva som nämndes i rullan 1714. Att Sven Duva skulle kunna haft barn födda redan på 1670-talet finns ett indicium på då pigorna Anna Andersdotter och Kerstin Duva julafton 1692 skulle ha begått en stöld. De straffades i anseende till ålder med en timmes fängelse!! Rimligen kan de väl ha varit i tioårsåldern… Sven Duva och Pelle Katt var vid något tillfälle i slagsmål. Vid ett annat tillfälle hjälpte de Anders Kruskopp att ta sig ur fängelset. Vid ett tillfälle ska han ha slagit en dansk fånge. Med åren verkar han dock bli båtsmännens företrädare och klagar på dåliga kläder.

2) Sven Trogen (Trofast) som nämns som båtsman 1690, men som sedan är död och ersätts i oktober 1693. Hans dotter Maria dömdes för stöld i oktober 1691.

Av dessa två kandidater tycker jag att Sven Duva verkar mest intressant. Jag tänker att har han tjänstgjort i Karlskrona sommarhalvåret, så är det inte orimligt att Benedictus när han har haft sommarlov tagit sig till Karlskrona för att hälsa på sin far, och därmed blivit bekant med denna expanderande stad. Ytterligare ett indicium att detta kan vara rätt, är att jag har funnit dels en notis i domboken att Sven Duva var i livet i maj 1717, då kvinnfolket Sigrid som bor hos Sven Duvas hustru uppmanas lämna Skara och dels en notis att Sven Duva avlidit före december 1718, då det sägs att hans änka ska få hans höstlön. Detta är intressant för det innebär att Sven Duva var i livet när Benedictus förste son döps 1716, men avliden i december 1718 när den andre sonen döps. På den tiden var det vanligast att man döpte barnen efter avlidna släktingar.

I april 1688 brann det i Skara hos domprosten och hos hans granne Sven Persson. Månaden därpå har landshövdingen beslutat att Sven Persson får två års skattefrihet då hans förnämsta egendom i mangården förbränder är och han råkat i svår fattigdom. Jag har inte kunnat säkerställa att det är denna Sven som blir båtsman, men det skulle vara en fullt möjlig förklaring. Det kan ju också vara så att Benedictus har haft någon välgörare antingen i släkten eller bekantskapskretsen som tyckte synd om honom.

Sven Duvas hustru

Namnet på Sven Duvas hustru har gäckat mig. Dessvärre är kvinnor ofta anonyma i 1600-talets källmaterial. Männen räknas upp i skattelängder, födelseböcker och domböcker, men kvinnors namn är sällan utskrivna utan det kan t ex stå ”Sven Duvas hustru”.

Benedictus Myrtins och Anna Maria Kocks andra dotter föds 1723 och döps till Barbara. Namnet Barbro eller Barbara är ovanligt och bars av mindre än 1 % av kvinnorna på 1600-talet. Det var också ovanligt i södra Sverige. Jag hade noterat att det fanns Barbro Katarina Kock i Karlskrona som jag tänkte kunde vara släkt, men hon tillhör en präst-/klockare-släkt Kock som jag inte har lyckats koppla ihop med Anna Marias far tunnbindaren Anders Kock. Jag har därför funderat om namnet Barbara eller Barbro skulle komma från Benedictus sida.

Det visar sig att en båtsmanshustru Barbro figurerar i en tragisk händelse i Skara 1712. Mitt i sommarnatten blev Anders Olsson och hans hustru Britta Torsdotter väckta av att någon krossade glasrutorna på deras hus, skrek och levde rövare. De gick ut för att se vad som hände och fann en kvinna som de frågade henne om hon var galen. Kvinnan sprang då ut genom porten och in på båtsmanshustru Barbros gård. Anders och Britta lyckades då att övermanna denna mörka gestalt som var alldeles blodig. De kände inte igen henne, och frågade vem hon var, men hon kunde inte svara eftersom hon hade skurit hål i strupen och all andan gick ut där. Då hade också grannen Anders Nilsson vaknat och kom ut och ropade åt dem att släppa kvinnan eftersom han trodde att det var hans hustru Ingegerd Hansdotter. När man fick fram ett ljus såg man att det var Ingegerd och att hon var alldeles blodig och hade ett hål i strupen. Anders Nilsson förstod att hustrun i huvudsvaghet hade skurit sig i halsen med hans lilla fällkniv.

Fältskären von Sannen kallades dit och lade förband om hennes sårskada på halsen, men hon slet av förbanden tre gånger. Domprosten kallades också dit på morgonen och undrade om hon ångrade sin syndfulla gärning. Då var hon väldigt ångerfull och domprosten tillsammans ytterligare en annan präst lät henne få herrans heliga nattvard. En stund senare avled hon.

På den tiden sågs självmord som en brottslig gärning och självspillingar fick inte begravas i vigd jord på kyrkogårdar utan begravdes ofta utanför kyrkomuren. Undantag kunde göras i vissa fall om det var uppenbart att det var en psykisk sjukdom som hade lett fram till självmordet. I detta fall skickade rådhusrätten ärendet vidare till hovrätten för bedömning.

Det intressanta är att vi får reda på att båtsmanshustru Barbro är granne till Anders Nilsson och Anders Olsson. Om man tittar i 1712 års mantalslängd står Anders Olofsson, därefter två ryttare, därnäst på Snypen Anders Nilsson samt efter honom båtsman Sven Duva. Rimligen är hustru Barbro Sven Duvas hustru.

Ytterligare ett indicium att detta är riktigt är att båtsmanshustrun Barbro Hansdotter i april-maj 1719 tvistade med skräddaren Sven Lundberg om villkoren för en gräshage och kålgård som hon sålt till honom redan 1713. Det faktum att hon agerade på egen hand i rätten innebar att hon rimligen var änka, eftersom i annat fall borde hennes make också ha varit involverad. En osäkerhet här är dock att det verkar som om hon agerade på egen hand redan 1713 och då levde ju fortfarande Sven Duva. Jag tror dock att vi här har funnit att Lovisa Maria Hjelms morfars mor hette Barbro Hansdotter.

Sammanfattning

Sammantaget tycker jag mig ha starka indicier på att Sven Duva skulle vara far till Benedictus Myrtin, men det fattas fortfarande avgörande bevis. Vi vet att Benedictus var gymnasist i Skara. Jag tycker att det är en bra förklaring till varför Benedictus hamnar i Karlskrona. Vi saknar fortfarande en förklaring på namnet Myrtin. Jag har funderat på om gubben Noaks fredsduva möjligen hade en myrtenkvist i munnen, men det ska ha varit en olivkvist även enligt dåtidens bibel. Jag skulle gärna också sett något dokument där båda figurerade samtidigt. Förhoppningsvis dyker det med tiden upp något dokument som kan kasta ytterligare ljus över Benedictus Myrtins härstamning.