Jag dedicerar denna blogg till min bortgångne far Stig Cronberg som skulle ha uppskattat denna komplettering av hans medicinska påbrå.
Vad är känt?
När jag bläddar i Örnbergs ättartavlor finner jag att Jacob Uttenhofen
- Släkten presenteras i volym 10. Där framgår att det i början av 1600-talet fanns en Johan Uthoff i Norrköping, och att det i mitten av 1600-talet fanns en köpman Johan Utenhof eller Uttenhofen i Stockholm. Deras släktskap med Jacob Uttenhofen är oklart.
- Släktnamnet skrivs på olika sätt Uttenhof, Utenhove, men oftast Uttenhofven
- Jacob Uttenhoff, † 1682, handelsman & sidenfärgare i Stockholm, svensk adelsman 1654.
- Han var gift med Esther Limière eller La Minière † 1712
- Jacob och hans efterkommande ägde länge “Silkeshuset” vid Maria Högbergsgata & huset “Pärlan” med sidenboden vid Västerlånggatan.
- hade dottern Gertrud (1644-1721) som var gift 1:o 1665 med juveleraren Valentin Toutin († 1679), gift 2:o 1679 med Mathias Herman, borgare i Stockholm, samt gift 3:o 1684 med Anotn Gigat.
- hade dottern Rachel (1646/47-) som var gift 1:o 1665 med Johan Reinhard Bouman († 1670) och gift 2:o 1672 med Johan David Wiederholt von Weidenhofven, regementskvartermästare, svensk adelsman 1686, direktör för silkesmanufaktoriet i Stockholm
- hade dottern Johanna (1648/49-) som gift 1:o med Anton Brun dy (1646-1672/73), handelsman i Stockholm; och gift 2:o 1673 med Johan Speck, handelsman i Stockholm, sedan kontrollör på Gotland.
- hade dottern Maria (1650/51- ) gift 1669 med Johan (eller Georg) Klopmeijer, handelsman i Stockholm.
- hade dottern Margareta (1653-ef 1725) som var gift 1678 med Henric Tiquet (eller Fichet), handelsman i Stockholm.
I dopboken för Tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm förekommer utöver Jacob en Johan och en Johan Ludvig:
- 1651 döps handelsman Johan Uttenhofens dotter Johanna och Johan Ludvig Uttenhofen är fadder.
- 1652 döps handelsman Johan Uttenhofens dotter Cornelia Jacobia.
- 1652 i juni var Johan Ludwich von Utenhoffn och Jacob von Utenhoffen faddrar samtidigt.
- 1654 i december var Maria Utenhof fadder.
- 1655 i mars var Valentin Utenhof fadder.
Uppenbarligen finns det fem samtida Utenhofen: Jacob, Johan och Johan Ludvig som är lätta att förväxla. Utöver dessa även Valentin och Maria. Hur släktskapen mellan dessa uppräknade ser ut är i dagsläget oklart.
Ointroducerad adel
Schlegel & Klingspor uppger i “Den med sköldebref förlänade men ej å Riddarhuset introducerade svenska adelns ättartavlor” att Jakob Utenhoven hade förvärvat sig kunskap i vävnads- och manufakturverk, samt att han hade med dryg kostnad anlagt i Stockholm å Södermalm väverier och färgerier för alla slags tyg. Vidare anges att han blev naturaliserad svensk adelsman 24/5 1654 och fick behålla sina förfäders vapen. Naturalisering innebar att en person som var adlad i ett annat land kunde få detta adelskap godkänt i Sverige. Man anger också att fadern var borgmästare i Hannover. Jag har dock sökt i borgmästarlängder för Hannover utan att finna en Utenhoven. Av det skälet hade jag lagt ärendet åt sidan.
Sidenväveri
Webbsidan Södermalm i tid och rum av Bengt-Göran Jönsson beskriver Utenhovens verksamhet på föjrande sätt: “Till de av staten omhuldade industrierna hörde i hög grad textilindustrien, som kunde bidra till att inom landet lösa den nya militärmaktens beklädnadsfråga, en viktig nationell uppgift enligt merkantilistisk tankegång. En av textilindustriens pionjärer – ehuru på ett mera speciellt område – var Jacob von Utenhoff, en inflyttad tysk, som kommit i kontakt med Sverige redan på Gustav Adolfs tid. Utenhoffs planer diskuterades i rådet sommaren 1649. »Sekreteraren Swalch refererade», heter det, »huru han, som vill introducera vantmakerit, begärar Hans Wachtmesters gård och tomt på Södermalm». En viss begreppsförvirring tycks ha rått, då diskussionen kom att gälla inrättandet av vantmakerier, fastän Utenhoffs projekt syftade till ett sidenväveri. Resultatet blev också, att han erhöll privilegium på att inrätta ett sådant med tillhörande färgeri. Det nya företaget kunde sättas i gång med generöst statligt understöd. Kronan tillbytte sig av Hans Wachtmeister det åstundade tomtområdet, beläget i kvarteret Dykärret mellan Högbergsgatan och Fatburssjön, och överlämnade detta i donation till Utenhoff och hans participanter. Samtidigt erhöll han ett lån på 12 000 riksdaler med löfte om ett nytt lån på samma belopp efter ett år; båda lånen skulle återbetalas inom tio år. Driften byggde på tillgång till vattnet i Fatburssjön, men platsen var mindre lämplig för bebyggelse. Det till Utenhoff donerade området beskrives senare som »en mycket sumpig ort men av honom sedermera mycket förbättrad och bebyggd». Fabrikationen, som koncentrerades på tillverkning av sammet och plysch, fick aldrig någon större omfattning.”
Osynliga kvinnor
Det framkommer också att Jacob Utenhofen var gift minst två gånger. Han begraver sin namnlösa hustru i september 1675, och i 1676 års mantalslängd står han som änkling. Han skall först därefter gift om sig med Ester Le Minière. Jacobs första hustru förekommer som fadder i Tyska Sankta Gertruds dopbok, men då bara som Jacob Utenhofens fru.
Eller var det Hanau?
Som ovan nämnts har jag försökt att finna Jacobs far i Hannover där han påstods vara borgmästare. Borgmästarelängder för Hannover som jag finner på nätet innehåller dock ingen Utenhofen. En släktforskarkollega Ingrid Markovits har lagt in en referens i geni.com till en wikipedia-sida som finns här, som anger att Hanau som härkomstorten. Hanau ligger i Hessen 25 km öster om Frankfurt och är intressant, eftersom det var en stad som hade en vallonsk församling med protestantiska medlemmar som fick bilda en ny stadsdel Neustadt.
Sköldebrevet i Riksregistraturet
Det börjar bli dags att gå till källan. Glädjande nog är Riksregistraturet digitaliserat av Riksarkivet. Riksregistraturet innehåller utgående kungliga brev 1523-1718. Eftersom det finns ett exakt datum och en exakt sida angiven av Schlegel & Klingspor är det bara att slå upp sidan.
Det blir dock en besvikelse. Den 24 maj 1654 på sidan 650 står det bara Diploma nobilitatis Jacobi Utenhovji finnes bland koncepterna ojusterat. Om koncepter finns tillgängliga vet jag inte.
Sköldebrevet i Palmschöldska samlingen hos Riddarhuset
Jag hade dock för mig att jag hade sett ett sköldebrev på latin i Palmskiöldska samlingen. Det visade sig att jag mindes rätt därför att sköldebrevet finns också bland avskrifterna hos Riddarhuset här.
Jag är ingen latinare, men med franska i botten och med hjälp av Google translate går det att ta sig fram. Som jag uppfattar det står det i sköldebrevet bl a
- att Jacob Utenhoffs fader var “consulatus dignitati in civitate Hanoviensi praefectus sit” dvs borgmästare i staden med lantinskt namn Hanoviensi.
- att hans farfars far var ensam som stödjande reformationen och på grund av förföljelser under hertigen av Alba blev tvungen att fly till Tyskland (Det underlättar naturligtvis att i protestantiska Sverige bli naturaliserad adelsman om man kan visa på insatser för protestantismen.)
- att det i slutet finns en beskrivning av adelsvapnet med tvärgående ribbor i omväxlande rött och silver
Latinsk stavning av orter
I sköldebrevet står således faderns ort på latin. Här finns en sida med uttolkningar av latinska orter. I böjd form heter ju staden i sköldebrevet “Hanoviensi”. Hannover heter på latin Hannouerae och Hanau heter Hanouiae. Eftersom u och v är utbytbara så är det uppenbart att sköldebrevets ort är Hanau och att ortnamnet har feltolkats i Schlegel & Klingspor. Inom parentes är de inte ensamma utan Google translate gör samma fel…
Hans von Utenhoven
Nästa steg är att finna lämplig litteratur som staden Hanaus historia som kan tänkas innehålla uppgift om borgmästarna. Det visar sig finnas en sådan bok publicerad – Heinrich Bott: Gründung und Anfänge der Neustadt Hanau 1596-1620 i två delar. Utöver några universitetsbibliotek finns boken tillgänglig hos Genealogiska föreningen. Som medlem får jag snabbt en kopia på relevant sida, som visserligen är summarisk men som ger viktig information.
Hans von Uttenhofen/Utenhove/Uyt den Hoove, sidenhandlare från Gent, son av Anton von Utenhove, begravd 17/7 1637 i Hanau, gift 1:o 12/6 1608 i Hanau med Rahel de le Boë, dotter av Franz de le Boë (och därmed svåger till rådsherrarna Paul Chombart och Daniel de Neufville), gift 2:o med Marie Frank, och gift 3:o med Marie Pels (von den Velden). Han betalde skatt i Hanau 1608 1 fl 16 s, 1610 10 fl, 1611 15 fl (högst), 1613/14 13 resp 7 fl, och 1615 åter högst skatt med 20 fl. Han blev rådsherre 1616. Utenhoven tillhörde till det fåtal “förnäma” främmande som sades stamma från gammal nederländsk stadsadel. När han i januari 1614 av flamländarna föreslog som rådsherre och blev utsedd av änkegrevinnan ursäktade han sig med sin ålder och att han hade gods i Flandern. Han var en privilegierad friherre från Gent, hans farfar hade erhållit denna rätt. Han kunde räkna sig som den tolfte generationen borgare i Gent!
Trettioåriga kriget
I början av trettioåriga kriget ställde sig det kalvinistiska länet Hanau på “vinterkungen” Friedrich V (1596–1632). Greve Philipp Moritz von Hanau-Muenzenberg var för svag för att föra en självständig politik i denna konflikt. Till en början på den kejserliga sidan överlämnade han Hanau fästning till svenska kavalleriregementen när kung Gustav II Adolf av Sverige närmade sig med sin armé. Kungen krävde åtta kompanier infanteri och utsåg Philipp Moritz till överste. Men 1634 reste han med större delen av sin familj via Metz till trygga Holland. År 1635 i september belägrades Hanau av kejserliga trupper under general Lamboy, men befriades den 13 juni 1636 av landgreven Wilhelm V av Hessen-Kassel, varför dagen firas av invånarna än idag. Från 1630 till 1638 använde den svenska armén under den skotske generalen Jakob von Ramsay Hanau som bas för att kontrollera det omgivande området därifrån.
Under denna period var Hans von Utenhoven rådsherre i Neustadt Hanau och även äldste i den holländska kyrkan.
Begravningsbok hos Archion
De protestantiska kyrkorna i Tyskland har en gemensam sajt där kyrkoböcker görs tillgängliga som heter www.archion.de . Det kostar ungefär 200 kr för en månads abonnemang. Det går att kolla om det finns några intressanta kyrkoböcker innan man tecknar ett abonnemang.
För Hanau finns en begravningslängd för den vallonska församlingen som börjar 1609. Där återfinner jag uppgiften om Hans von Utenhovens begravning 17/7 1637. Jag finner också att hans första hustru Rachel de le Boë begrovs 1/3 1614 och hans andra hustru Marie Franken troligen begrovs 3/12 1626.
Dessutom hittar jag att Adrian Uthenhovens dotter Maria begrovs 2/10 1620 och att Adrian Uttenhoffen själv begrovs 14/3 1634. I första hand antar jag att Adrian är en bror till Hans von Utenhoven. Om det skulle vara så att även han var borgmästare i Hanau någon period skulle han möjligen kunna vara far till Jacob, vilket komplicerar det hela.
Finns fler kyrkoböcker?
Det är ju synd att archion.de inte har någon födelse- eller vigselbok för denna tid. I en bok om Franciscus Sylvius f 1614 i Hanau som jag skriver om nedan finns en dopnotis på franska. Kan det finnas fler kyrkoböcker bevarade? Jag söker efter ett lokalt arkiv och det visar sig att det finns ett stadsarkiv i Hanau vars arkivförteckningar finns redovisade i Hessens landsarkivs system. Där framkommer att det finns kyrkoböcker för den nederländska församlingen som börjar 1601 och den vallonska församlingen som börjar 1593. Jag har tillskrivit arkivet och hoppas på svar. Tillägg: Jag fick snabbt svar. Se längre ner i denna blogg.
Släktträd bakåt
Släkten Utenhoven går således att följa mer än 12 generationer bakåt som borgare i Gent. Här följer en släktlinje av Tillo Behaeghe hämtad från geneanet.org. Självklart är dessa uppgifter högst osäkra, men det är ju ändå lite skoj att det går att följa släkten så långt tilllbaka.
Generation 1
1 – Johann Utenhove ca 1560-1637
Generation 2
2 – Antonius Utenhove
3 – Euphemia Harmsen
Generation 3
4 – Carel Utenhove ca 1500-1580
5 – Anne de Gruutere
Generation 4
8 – Clays Utenhove † 1528
9 – Agnes van der Varent † 1520
Generation 5
16 – Rijkaard Utenhove † 1528
17 – Jossyne van Vaghevier
Generation 6
32 – Clais Utenhove † 1458
33 – Anna van Messem † 1450
Generation 7
64 – Clais Utenhove † 1406
65 – Lisbette van Vaernewyck †ca 1416
Generation 8
128 – Nicolas Utenhove † 1348
129 – Avezoete Utendaele † 1345
Generation 9
256 – Ghyselbrecht Utenhove †
257 – Aafje van de Pitte
Generation 10
512 – Willem Utenhove †
513 – Margriet (-?-)
Generation 11
1024 – Boudouin III Utenhove † 1281
1025 – Lisbette Vilain – Denna Lisbette lär härstamma från grevarna av Flandern och gå att följa tillbaka till Karl den store.
Generation 12
2048 – Boiden II Utenhove † 1263
2049 – Elisabeth van Lokeren † 1281
Generation 13
4096 – Boudewijn I Utenhove
Generation 14
8192 – Volker Utenhove
Nekrolog över Georg Wilhelm von Uttenhoven
Georg Wilhelm von Uttenhoven (1780-1850) var geheimer konfernensråd i Meiningen, stamort för hertigarna av Sachsen-Meiningen. När han avled skrevs en utförlig nekrolog som är publicerad i Friedrich August Schmidt, Bernhard Friedrich Voight (Hrsg.): Neuer Nekrolog der Deutschen 28 (1850), S. 680–687. I denna hänvisas vid flera tillfällen till en familjekrönika. I nekrologen räknas förfäderna upp från äldsta tid och framåt. Här har jag vänt på släktträdet och går bakåt i tiden i stället för att det ska vara lättare att jämföra med ovanstående släktträd.
Av svenskt intresse är att Johan Ludvig von Uttenhoven finns med i anlinjen. Han uppges vara son av Hans von Uttenhoven i Hanau och därmed bror till Jacob Utenhoven. Han ska ha avlidit i Sverige 1654 i Sedewa. Jag kan inte översätta den orten men funderar på Sevalla eller Själevad. Är det någon som har en god idé?
När det gäller förfäderna till nr 64 Johannes/Hans von Utenhoven i Hanau verkar ju uppgifterna mellan de två antavlorna vara kongruenta till nr 2048 Niklas Utenhove i denna anlinje. Sedan är det åtminstone en generation överhoppad innan man kommer till Giessbrecht von Uttenhoven.
Generation 1
1 – Georg Wilhelm von Uttenhoven, f 1/2 1780, † 31/10 1850, sachsen-meiningensk geheimer konferensråd i Meiningen. G 8/2 1802 m Charlotte von Fischern
Generation 2
2 – Johann Karl August, meiningensk geheimråd och kansler
Generation 3
4 – Christoph von Uttenhoven, arvs- och rättsherre till Wildenspring, Augustenthal och Schwarzwald, † 1758. G m
5 – fröken von Holleben
Generation 4
8 – Johannes (Uttenhoven). Han var arvs- och rättsherre till Obersteinach och Wuppberg, Multerhamar, Morgenröth, Schauerfeld och Schwarzwald. G Johannesdagen 1700 m
9 – fröken Barbara Rosine Sibylle von Merckelin, f 3/2 1679, dotter av Georg Christoph von Merckelin, arvherre av och till Schauerfeld, Haubinde och Scharneck, kyrkopatron och byherre där, även högfurstlig hauptmann och landskapsdeputerad.
Generation 5
16 – Anton (Uttenhoven). Erhöll av sin fru godset Morgenröth.
Generation 6
32 – Johan Ludwig (Uttenhoven) † 1654 i Sedewa i Sverige. G m
33 – Susanna von Multenchamer
Generation 7
64 – Johannes van Uttenhoven. G 1 m Rachel del Bovi. G 2 m Maria Frankin von Starden. G 3 m Maria Belz.
Generation 8
128 – Antonius von Uttehoven. G 1 m Wilhelmine von Altensehl. G 2 m
129 – Effemmia Harmsen van Blessershausen.
Generation 9
256 – Karolus von Uttenhoven, herre av Marcheimb, Nieulanden och Hoyen, dog på sitt slott Briemars och ligger begraven i Iffern. G m
257 – Anna de Gruyder. (Om deras andra son Karoli berättar familjekrönikan att han var för sin tid den mest erfarna och mest belästa personen inom konsten och språken.)
Generation 10
512 – Clas, herre av Marcheimb, Hoyen och Cracht, president av Flandern, † 17/1 1527. G m
513 – Anna van de Barenth
Generation 11
1024 – Richard. G m
1025 – fröken Bagevier
Generation 12
2048 – Niklas. G m
2049 – fröken van Roost Messeim
Generation 13
4096 – Nikolaus von Uttenhoven, † 1348. G m
4097 – fröken vom Winckell
Generation 14
8192 – Giessbrecht von Uttenhoven, riddare. G m
8193 – fröken Bileing av huset grevarna Issigheim
Arvstvist efter Hans von Utenhoven
När jag gräver i den digitaliserade arkivförteckningen för Hessens landsarkiv visar det sig att det finns hovrättshandlingar som rör arvet efter Hans von Utenhoven. Uppenbarligen tvistade barnen från första och andra äktenskapen med änkan. I arkivförteckningen står att stapelhöjden för akten är 4,5 cm. Jag anade därför att det var ett stort antal sidor. Vid förfrågan uppskattade man antalet sidor till 450 sidor som skulle gå att digitalisera för 6 kr per sida. Det är ju inte alldeles gratis men samtidigt kan det ligga spännande dokument i en sådan akt, varför jag inte kunde låta bli att beställa en kopia som levererades inom några dagar.
Det är inte alldeles enkelt att tränga igenom dokumenten och förstå vad det handlar om. De juridiska inlagorna blandar tyska och latin. Hittills har jag förstått att tanken var att barnen från första äktenskapet skulle ärva en tredjedel, barnen i andra äktenskapet en tredjedel och änkan en tredjedel. Sedan verkar det ha varit en tvist om hur morgongåva skulle räknas i detta sammanhang. Det verkar också vara så att varorna i sterbhuset kunde tillhöra andra handelsmän. Jag hittar avskrifter av äktenskapskontrakten från första och tredje äktenskapet. Jag hittar också en fullmakt som Jacob Utenhoven har skrivit till förmån för advokaten som för barnens talan mot änkan. Detta dokument är skrivet på holländska av en advokat i Amsterdam och det står att han är coopman (köpman). Det står också i dokumentet att Jacobs mor är Rachel de le Bôe. Det är således inte längre någon tvekan om i vilket äktenskap som Jacob är född.
Spåren leder till Amsterdam
Amsterdam är en trevlig stad att släktforska i. Trots att staden var mycket stor så finns kyrkoböcker bevarade ända sedan slutet på 1500-talet. Det finns ett gemensamt namnregister för alla arkivhandlingar som verkar vara mycket komplett. Tidigare var man tvungen att betala för att få se kyrkobokssidorna, men nu är det gratis. Det enda som krävs är en inloggning.
Utenhoven är ett lite knepigt namn eftersom det kan skrivas på många olika sätt. Jag får dock napp redan på första sökningen. Det visar sig att Jacob Utenhove gifte sig redan 20/6 1636. Det står att han kom från Hanau och var 25 år, dvs född ca 1611. Hustrun hette Aafgie Loots, var 15 år (!) och dotter till Jan Loots. De får barnen Johannes döpt 2/8 1637 i Oude kerk, och Eva döpt 17/8 1638 i Nieuwe Kerk.
Redan fyra år senare gifter dock Jacob om sig 25/7 1640 med Maria van Oijen som kom från staden Tiel (vigselnotis finns även i kyrkoboken där). De får barnen Elisabet döpt 19/5 1641 i Nieuwe Kerk, Cornelia döpt 6/4 1642 I Zuiderkerk (liksom hennes yngre syskon), Gertrud döpt 14/6 1643, Rachel 24/7 1644 och Johannes döpt 1672 1648.
Alla barnen som finns i Sverige finns inte med här. Det kan antingen bero på kyrkoböckerna i Amsterdam inte är helt kompletta eller också jag har bristande fantasi när det gäller stavningen av Utenhoven. Här har vi dock fått namnet på Jacob Utenhovens hustru Maria von Oijen som är osynlig i Sverige. Att följa henne tillbaka i Tiel är svårt då födelseböckerna börjar först 1626. Möjligen finns dock andra källor. Fortsättning följer…
Stadsarkivet i Hanau
Jag fick ett snabbt svar från stadsarkivet i Hanau. Det visar sig att släkten Utenhoven är utredd i en skrift A von den Velden: Genealogische Nachrichten über einige der ältesten Familien der Neustadt Hanau, Weimar 1901. Utredningen där bygger på uppgifter i kyrkoböckerna för Hanau. Enligt denna skrift hade Hans von Utenhoven två söner i första äktenskapet: Jacques, döpt 30/9 1611 i den nederländska församlingen i Hanau; Paul, döpt 13/10 1612. I andra äktenskapet döptes följande barn: Elisabeth (1617-1633); Rudolf (1618-1722); Anna, döpt 10/5 1620, gift med rådsherren Daniel Bartzius; Anton döpt 22/7 1621; Johanna, döpt 8/9 1622, gift 1644 med Abraham Herff, och de bodde i Strassburg; Maria döpt 23/5 1624; Johann Rudolf, döpt 16/6 1625; och Karl (1626-1632).
Några kommentarer: Jacques är ju vår Jakob som således även här anges som född i första giftet. Brodern Johan Ludvig saknas dock vilket jag tror beror på att han var född 1609 innan kyrkoböckerna började.
Summering
Tack vare denna uppsjö av bevarat källmaterial kan jag nu konstatera att Jacob Utenhoven föddes 1611 i Hanau som son till Hans von Utenhoven och Rachel de le Boë. Han flyttade till Amsterdam där han vara köpman med sidenvaror. När han gifter sig där 1636 med Aefie Loots står det i vigselnotisen att han kom från Hanau och att Hans var hans far. När han gifter om sig 1640 med Maria von Oijen från Tiel, står angivet att han var änkling efer Aefiie Loots. I Amsterdam föds så bland andra barnen Gertrud och Rachel som dyker upp i Stockholm. Det finns också ett juridiskt dokument från 1651 där Jacob Utenhoven i Sverige ger i uppdrag åt en person att avsluta hans affärer i Amsterdam.
En europeisk släktväv går mot sitt slut, men innan dess kan jag inte låta bli att skriva lite om Jacobs mors – Rachel de le Boës – släkt:
Ätten de le Boé
Rachel de le Boë har ett intressant påbrå, då hon tillhörde en gammal fransk adelsätt från Cambrien som ligger i nuvarande norra Frankrike. I en adelskalender från 1600-talet redovisas hennes förfäder fjorton generationer bak (Le Carpentier, Jean: Histoire genealogique des Païs-Bas ou histoire de Cambray et du Cambresis, Leyden 1664). Liksom när det gäller ätten von Utenhove får man ta uppgifterna för vad de är. Jag har inte haft möjlighet att verifiera dem, men jag tycker ändå att det är roligt att redovisa dem.
Generation 1
1 Rachel de le Boë, f 1586, bg 1/3 1614 i Hanau.
Generation 2
2 François de le Boë, efter att ha förlorat tillgångar i krigets fasor slog han sig på handel.
3 Marie Dillier
Generation 3
4 Jacques de le Boë IV, väpnare.
5 Marie Regnier, av gammal cambriensk ätt.
Generation 4
8 Jacques de le Boë III, väpnare.
9 Jeanne de Hillac
Generation 5
16 Jacques de le Boë II, väpnare.
17 Jacqueline d’Eversloet.
Generation 6
32 Laurent de le Boë II, förhöjde värdet av faderns fina och ärorika handlingar genom att upprepa dessa med modig storhet och klokt uppförande i arméerna.
33 Anne Danchel eller d’Anzel, av ett mycket gott hus i Cambrien.
Generation 7
64 Laurent de le Boë I, utnämndes till väpnare, tjänstgjorde under fanorna för Othon, Sire de Lalain och de Montigny, Grand Bailly de Hainau.
65 Marie de Leuvve
Generation 8
128 Jacques de le Boë I, väpnare, herre till Marets.
129 Jeanne de Lille
Generation 9
256 Guillaume de le Boë, väpnare, herre till Marets.
257 Jeanne de Gombaut.
Generation 10
512 Jean de le Boë IV, väpnare.
513 Jeanne du Gardin.
Generation 11
1024 Guillaume de le Boë, utsågs till väpnare vid en ceremoni för beskyddare av fattiga i staden Tournay år 1385.
1025 Catherine du Ponchel
Generation 12
2048 Jean de le Boë III, väpnare. Gift ca 1320 med
2049 Jeanne de Boecop. De är begravda tillsammans i kyrkan i Tongres.
Generation 13
4096 Jean de le Boë II, riddare. Gift ca 1290 med
4097 Anne de Landeghem. De är begravda i Vår frälsares kyrka i Lille.
Generation 14
8192 Pierre de le Boë, riddare.
8193 Jeanne Migrode.
Generation 15
16384 Jean de le Boë I, riddare.
16385 Marie de Miderloe, stammade från ett vackert gods i närheten av staden Lille.
Fransiscus Sylvius
En brorson till Rachel de le Boë var Frans de le Boë som latiniserade sitt namn till Franciscus Sylvius (Boê och Sylvius betyder skog). Han var född 1614 i Hanau och son av Isac de le Boë. Han studerade medicin vid den protestantiska akademin i Sedan och därefter på 1630-talet i Leiden, Holland. Han doktorerade vid universitet i Basel, Schweiz 1637 med en avhandling om djurens rörelseapparat och dess sjukdomar. Han dedikerade avhandlingen till sin ingifta morbror Hans von Utenhoven. Det kan mycket väl ha varit så att han bidragit med medel till studierna. Efter praktik i hemstaden Hanau och i Amsterdam, återkom han så småningom till Leiden, där han blev professor i medicin.
Han grundade den iartokemiska medicinska skolan enligt vilken alla processer i kroppen hos levande och döda berodde på kemiska processer som skulle kunna förklaras med fysikens och kemins lagar. Han förklarade till exempel att matsmältningen berodde på syror och basiska substanser som kom från mage, lever och bukspottkörtel. Det finns anatomiska strukturer som är namngivna efter honom: fissura Sylvii och aqveductus Sylvii båda i hjärnan.
För mig och för min far är det roligt att funnit ytterligare en pusselbit i vårt medicinska påbrå, som jag skrivit om tidigare här.
Pingback: Försvunna skatter – Olof Cronbergs genealogi