Denna berättelse handlar om en tvist som indirekt berör äganderätten till huset som låg i det norra hörnet av Storkyrkobrinken och Väster Långgatan i Gamla stan, vilket bara är ett stenkast från Stockholms slott. Upprinnelsen var dock ett tips från Niklas Kant om att Riddarhusets avskrift av Palmskiöldska samlingen har blivit digitaliserad av Arkiv Digital.
Tidigare forskning
Via en grind-ana Margareta Elisabeth Nordenholm (se min tidigare blogg) har jag funnit att jag härstammar från handelsmannen Daniel Brandes († 1675) i Västerås som bedrev handel med stångjärn och var faktor i Västerås åt bröderna Momma. Jag hade dragit slutsatsen att han rimligen var son av handelsmannen i Stockholm Daniel Brandes († 1630) och hans hustru Fidela. Det faktum att Daniel Brandes i Västerås hade en dotter Fidelia och att det i nästa generation fanns ytterligare en Anna Fidelia gjorde att jag kände mig på fast mark.
Riddarhusets version av Palmskiöldska samlingen
Det är kanske välbekant för många men nytt för mig. Palmskiöldska samlingen finns ju egentligen på Uppsala universitetsbibliotek. Den är filmad av mormonerna men bara tillgänglig på deras Familjehistoriska center. Vad jag fick reda på nyligen är att det finns en avskrift av genealogisk information i samlingen på Riddarhuset som numera finns tillgänglig hos Arkiv Digital. Det är inte en exakt identisk version men genom att söka på relevanta namn kan man ofta räkna ut vilka uppgifter som hänvisas till i olika artiklar. För att förvirra heter samlingen hos AD “Riddarhuset: Palmschölds genealogier”.
Släktforskare som har haft möjlighet att jämföra de två versionerna har kunnat konstatera att Riddarhusets version kan innehålla sammanslagningar av flera sidor av originalet och ibland även innehålla kompletterande information som inte finns i originalet. Ibland kan originalet innehålla mer info. Handstilarna i de två versionerna kan vara olika svåra att läsa. Skrivelser vill man ju helst läsa i original-version för att inte riskera att avskriften är felaktig.
Fyndet om Daniel Brandes familj
Sedan tidigare hade jag en lista på uppgifter som jag skulle titta efter i Palmskiöldska samlingen om jag fick möjlighet att passera Uppsala eller ett Familjehistoriskt center. Ett av namnen var just Daniel Brandes (eller Brandt som det också skrivs).
Här framkommer det att Daniel Brant i Västerås verkligen är son av Daniel Brant och Fidelia. Harder var efternamnet på Fidelias första man. Här framkommer det att Daniel ska ha en syster som är gift med kunglig majestäts klädesskrivare Samuel Nilsson. För båda står året 1649 angivet.
Jag har nu i efterhand haft tillfälle att kopiera samma sida i originalet på Uppsala universitetsbibliotek som har filmats av mormonerna. Tyvärr är samlingen bara tillgänglig via mormonernas Familjehistoriska center.
Gissa källan
Det finns skäl att misstänka att uppgifterna är hämtade från något mål som ägde rum 1649 eftersom just det årtalet står skrivet. I första hand skulle man kunna tänka sig Stockholms rådhusrätt eller Svea hovrätt. Vid en första titt i hovrättens register kammade jag noll, då jag tittade under åren runt 1649. Det visade sig att jag redan tidigare hade gjort en notering om en uppgift i hovrätten från 1659 som rör just Samuel Nilsson och Daniel Brandes. Det visade sig vara rätt spår.
Ärendet i Svea hovrätt
Det är således först 1659 som Daniel Brandes d. y. driver målet. Hans svåger Samuel Nilsson menar att inte vågat göra det så länge som hans hustru, Daniels syster, levde. Som jag förstår målet så har Samuel Nilsson övertygat Daniel Brandes d. y. vid två tillfällen 1638 och 1649 att skriva på en fullmakt att Samuel ska försöka driva in ett arv som skulle innebära en del i ett stenhus på norra hörnet av Västra Långgatan och Storkyrkobrinken, och om Samuel lyckas skulle Samuel själv få behålla tillgångarna. Samuel lyckas med uppsåtet och får ut om det var 900 daler för sig och Daniels räkning, vilka Samuel själv behåller i enlighet med Daniels fullmakt. Daniel har drivit målet i kämnärsrätten och rådhusrätten. I rådhusrätten tycker man att Samuel ska finna vittnen som under ed kan intyga att allt gått rätt till eftersom det inte finns några vittnen till Daniels signatur. Daniel menar nämligen att han blivit lurad av Samuel, dels pga ungdomlig oförstånd och dels pga att han inte haft tillgång till alla papper som fanns i huvudmålet. Samuel överklagar rättens beslut att behöva finna vittnen.
Varför skulle Daniel Brandes ha arvsrätt?
Det framkommer bara indirekt, men efter att lite snabbt bläddrat igenom handlingarna och även bläddrat i den tryckta versionen av Stockholms tänkebok så tror jag att det är ungefär så här:
Stockholms-köpmannen Didrick Harder har inga arvingar och testamenterar år 1601 sina tillgångar till sina brorsbarn Bernt Harder barn. Bernt Harder hade blivit borgare i Stockholm i början på 1590-talet, är gift med Fidelia, och dör bara något år senare i början på 1600t. Han efterlämnar barn då Fidelia via sitt ombud Thomas Mohr ber om förmyndare för barnen i rätten. Fidelia gifter sedan om sig med Daniel Brandes d. ä. som genom åren får fullfölja och försvara en del av Bernt Harders affärer i rätten.
Troligen är Lorens Harder ett barn till BerntHarder och Fidelia. Lorens blev borgare i Stockholm på 1620-talet. Ett annat barn är helt säkert Oletta Berntsdotter som gifter sig med Tomas Hansson. År 1621 är han död och verkar ha stora skulder. Oletta har lyckats få ett kungligt brev att boets upplösning ska gå rätt till. År 1624 pågår fortfarande utredningen. Hennes ombud är Daniel Brandes d. ä. och Sylvester Sylvestersson. Kreditorerna har tagit sex kistor med allehanda lösören och delat upp mellan sig. Oletta blir sedan gift med kunglige rustmästaren Sylvester Sylvestersson. Deras bouppteckning från 1638 finns i hovrättens handlingar. Det är Sylvester och Oletta som äger stenhuset i Kyrkobrinken som värderades till 1600 riksdaler. Det fanns tre husbrev med stadens konfirmation på säteshuset av år 1545, år 1570 och år 1584. Vid bouppteckningen fanns De efterlämnar två barn Sylvester Sylvestersson d. y. och Elisabet Sylvestersdotter för vilka Samuel Nilsson är förmyndare för vid bouppteckningen. Det är dessa två barn som 1649 gör överenskommelsen med Samuel Nilsson att betala ut en summa pengar.
Vid första anblicken är ju Daniel Brandes bara halvbror till Bernt Harders barn och borde ju därför inte ha någon arvsrätt efter Bernt Harder. En möjlig förklaring kan dock vara att om halvbrodern Lorens Harder avlidit utan arvingar så borde ju hans mor Fidelia ärvt honom i bakarv. När hon så avlider har ju alla hennes barn rätt att ärva henne. Man skulle således kunna tänka sig att Lorens äger halva huset, och när han dör ärver Fidelia denna halva. Hon har tre kvarvarande barn Oletta i första giftet sant Daniels och Samuels hustru i det andra giftet som ärver 1/6 var av huset. Oletta kommer då att äga 4/6 samt Daniel och Samuels hustru vardera 1/6.
Vem vann målet?
Hovrättens handläggare tycker att rådhusrättens dom är rimlig dvs att Samuel Nilsson ska visa att Daniel Brandes har skrivit på av fri vilja och utan press. Men om jag förstår det hela rätt så blir beslutet i hovrätten att Samuel får behålla alla pengarna i enlighet med fullmakten.
Vem var Fidelia?
Dessa undflyende kvinnor! Så orättvist källmaterialet är. Jag känner bara till hennes förnamn, eftersom hon bara nämns så med sin make som bestämning, t ex Fidelia Bernt Harders. Namnet är ju ovanligt och hennes dotters namn Oletta är ju också ovanligt. När hon är änka efter Bernt Harder, så är Thomas Mohr hennes förmyndare. Vem är han? Jag hoppas kunna finna ytterligare små pusselbitar som kan bringa någon klarhet i detta. Om du som läser detta har en lösning, skriv en kommentar.