I en tidigare blogg har jag beskrivit min jakt på systrarna Björks föräldrar. Där konstaterade jag att Maria Björk († 1742) hade varit gift tidigare eftersom hon kallades för hustru när hon 1696 gifter sig med skepparen Mattias Wree (1664-1710). Efter att ha slagit i vigselregister och bouppteckningsregister för Stockholm utan att finna något gav jag upp. Det gjorde inte min släktforskarkollega Eva Peterson, som ska ha äran för att ha funnit den information som presenteras här. Stort tack Eva!
Första ledtråden
Traditionellt brukar det sägas att husförhörslängderna för Stockholm är meningslösa för att de är inte tillräckligt detaljerade och man inte kan förvänta sig att finna uppgifter om födelseorter i dessa. I boken Släktforska i Stockholm – en handbok till arkiven (red Olle Månsson) utgiven 2005 står t ex “Stockholm saknar fungerande husförhörslängder.” Antalet invånare var väl helt enkelt för stort för att prästerskapet skulle ha tid och möjlighet att föra detaljerade längder.
Den första husförhörslängden för Storkyrkoförsamlingen är en längd som verkar vara en katekismilängd. Den innehåller uppgifter om barns kunskap om tio guds bud, tron, bönen och dopet. Under Östra kvarteret nämns 1686 i Styrman Nils Skåttes hus en Maria cognata. Om det hade varit Nils eget barn hade det stått filia. Cognata betyder normalt sett släkting på mödernet, men man skulle nog också kunna tänka sig att det rör sig om hustruns släkting. I så fall skulle Maria troligen varit tonåring 1686 och betydligt yngre än sin syster Christina som blev gift med Nils Skåtte år 1679.
Om man får tro på denna tolkning skulle Maria ha flyttat till sin syster i Stockholm efter att hennes föräldrar dött på 1670-talet. Det skulle också innebära att det borde finnas en vigselnotis i Storkyrkoförsamlingen från det tidigare äktenskapet, eftersom vigslarna i de allra flesta fall skedde i den församling som bruden var skriven. Man kan dock tänka sig att det finns luckor.
Utomäktenskapliga barn
I Stockholms församlingar fördes ofta separata födelseböcker för utomäktenskapliga barn. Det är lätt att man missar dessa när man söker efter sin förfäder. Det visar sig att en Maria Biörk låter döpa en dotter Christina den 8 februari 1696. Mannen sägs vara den avlidne båtsmannen Simon Biörck som hon skall ha varit förlovad med. Tyvärr nämns inga faddrar.
Det är ju lite märkligt att han ska ha samma efternamn som Maria, men det visar sig vara en felskrivning som troligen uppstått vid renskrivningen. Samma dag som dopet är hon inskriven på en annan sida i kyrkoboken att hon har haft lägersmål med båtsmannen Simon Sturck. Denna notering är dock överkorsad.
Stockholms domkapitel
Jag föreslog för min slädtforskarkollega att det kunde vara värt att titta i protokollen för Stockholms domkapitel eftersom trolovning räknades som äktenskap och om den brutits borde det finnas uppgifter där. Maria Björk har skickat in en skrivelse som är uppläst den 31 januari 1696, där hon berättar att hennes fästman skepparen och borgaren Simon Sturck hade avlidit. Eftersom hon var rådd med barn önskade hon att hon måtte med dom bli förklarad att vara hans ärliga hustru. Konsistoriet frågade henne vad hon hade för bevis såväl om hans död som om själva trolovningen. Hon hänvisade då 1) till Sturcks styvbror borgaren i Göteborg Jörgen Johan Barthels, som berättade att Sturck hade dött av en hetsig sjukdom (akut sjukdom) när han var på resa till Livland, dels att han hört med Sturcks egen mun att han var förlovad med Maria Björk. 2) Vidare uppvisades ett brev som Sturck den 25 maj 1695 hade skrivit till Nils Hansson Skotte (med en handstil som Bartels kände igen som Sturcks) där han förklarar att han är trolovad med Maria. 3) Ett brev från Sturcks fader till henne av den 12 september 1695 där han beklagar sonens bortgång och bad att hon skulle ordna begravningen. 4) Uppvisade hon gåvor som hon fått – fyra ringar och en bok med silverbeslag med mera. 5) Såväl hennes syster Kirstin Björk Nils Hansson Skottes hustru som änkan Christina Raf vittnade att de hade varit närvarande när trolovningen skedde. 6) Slutligen hade konsistoriets præses Mattias Iser tidigare hört av grannar att Sturck var trolovad med denna kvinnsperson. Beslutet blev att Maria Björk hade uppvisat tillräckligt många bevis för att hon skulle ha varit trolovad med Simon Sturck, så att hon förklarades vara hans trolovade fästekvinna och att hon så snart barnet var fött skulle kyrktagas som en trolovad.
Skepparen Simon Sturrck
Vem var då skepparen Simon Sturck? Jo, här får vi besked från Sturcks bouppteckning den 7 augusti 1695 får vi reda på att han var skeppare på skeppet Veritas Domini och att han avlidit på hemresan från Riga. Som arvtagare anges fadern löjtnanten Hans Sturck i Umeå, brodern Johan Sturck i Reval, systern Margareta Sturck som är gift med en konstapel i Ryssnarven, och hustru Katarina Sturck gift med vaktmästaren vid kungliga accisen Johan Ekman. Närvarande var också kamreraren Lagermarck och inspektorn vid kungliga accisen Erich Gyllenholm som var redare för skeppet. Vidare mannens fästmö jungfru Maria Christophersdotter Biörck och dess syster hustru Christina Biörck överstyrmannens vid kungliga flottan i Karlskrona Nils Hanssons hustru.
Simon Sturck hade 1/16 skeppspart i skeppet värderad till 1600 daler. Följande böcker räknas upp i bouppteckningen: Clahs Hindrichs styrmansbok, PVDH sjökonst, Ny sjömans spegel, en stor sjöatlas, ett sjökort och en gradstock. Jag har lite snabbt försökt identifiera dessa böcker men inte lyckats. De fyra guldringarna är uppräknade i boet, men står som givna till fästmön. Linnekläderna hörde till Christina Björk. Sängkläderna hörde dels till Katarina Sturck och dels till Maria Björk. Simon Sturck hade också en skuld på 2025 daler till Christina Björk. Det var alltså Simon Sturcks blivande svägerska som hade finansierat hans andel i skeppet. Denna andel kunde hon bara sälja för 1200 daler, så hon fick inte tillbaka de satsade pengarna.
Som bilaga finns också en inventering av Simon Sturcks tillgångar på skeppet som gjordes den 7 juli 1695 vid Neumünde fästning, dvs precis vid Dunas utlopp i Östersjön. Rimligen har Simon avlidit kort tid före denna inventering. (Av Christina Björks räkning framgår att hon betalt 180 daler som förts över till Riga för betalning av begravningen.) Det framkommer av inventeringen vilka personliga persedlar han hade med sig. Det räknas också upp 29 brev som skulle föras till Stockholm. Styrmannen Peter Carstens fick ta över som skeppare.
Av Stockholms borgarelängd som finns i Handelskollegiets arkiv framgår att Simon Sturck blev borgare den 3 maj 1695. Av Christina Björks räkning till dödsboet framgår att hon har betalt 20 veckor för kost, kammare och säng som hon dock inte kräver betalt för. Det torde innebära att han sedan början på 1695 bott hos familjen som fästman till Maria.
Det känns lite tragiskt att rulla upp denna historia för detta unga par. Under våren har de förlovat sig, Simon har blivit borgare och på första resan som skeppare blir han sjuk och dör, när han egentligen har livet framför sig. Maria är troligen bara runt 20 år när hon blir änka. Tänk att få beskedet att den blivande mannen dött på sjöresan till Riga, samtidigt som hon är gravid i tredje månaden med deras första barn.
Simon Sturcks far uppges ha varit löjtnant, och i Krigsarkivets register över officerare i de militära rullorna 1620-1723, uppges Hans Simonsson Sturk ha varit fänrik eller löjtnant vid Västerbottens regemente 1677-1694.
Saknas i registerna
Kommen så här långt kan jag konstatera att Maria Björks dotter Kristina inte hade gått att finna genom att söka på modern. Vet man att dotter hette Kristina så hittar man henne i förnamnsregistret över oäkta barn. I det annars så förträffliga bouppteckningsregistret för Stockholms stad som normalt sett anger alla omnämnda släktingar har man missat att få med Simon Sturcks fästmö.
Det kan finnas skäl att titta i originalkällor även om man inte finner något i ett register. Det kan vara en missad registrering som exemplet ovan. Det kan vara en felregistrering. Det kan vara att man missar att det finns ett särskilt register över oäkta barn. Det kan också vara så att just den tidsperiod som jag är intresserad av inte är registrerad. I Stockholm kan det vara svårt att förstå varför vissa register inte täcker hela perioden som det finns kyrkoböcker. Det är lätt att tro att allt som finns är registrerat. Jag ogillar också vigselregister där man har sorterat män och kvinnor var för sig. Det är så lätt hänt att man tittar i fel register och därför inte hittar att det finns uppgifter.
Vad hette Marias mor?
Efter denna långa resa för en liten uppgift så har jag fortfarande inte lyckats lösa problemet med vem som var mor till Maria och Christina Björk. Se den tidigare bloggen! Idéer mottages tacksamt. Jakten fortsätter!