Det är inte ovanligt att yrken går i arv. Det ser man ju ofta när man släktforskar. Jag är själv inget undantag från detta. Jag är stolt över att vara fjärde generationen läkare. På denna sida ska jag ge en kort exposé över mina medicinska anor. Den kommer att innefatta inte bara direkta anor som varit läkare, utan också andra nära släktingar samt även närliggande yrken. Tyvärr blir det en övervikt av män, men vi vet tyvärr ganska lite om läkekonstkunniga kvinnor. Min tanke är sedan att jag efter hand ska skriva lite mer utförliga presentationer när jag hinner med.
Fjärde generationen läkare
Min far Stig Cronberg (1935- ) var ju under många år chef för infektionskliniken vid Malmö Allmänna sjukhus (MAS). Han gick i pension millenium-natten för att ganska snart fortsätta att arbeta som allmänläkare vid Fosietorps vårdcentral. Sedan några år är han dock riktig pensionär.
Min farfar var Nils Ebbe Cronberg (1899-1986) som utbildade sig till kirurg och var verksam vid MAS och på senare år överläkare på Värnhems sjukhus. Utöver min far blev även sönerna Ebbe Cronberg (1933-) företagsläkare i Malmö och Lennart Cronberg (1940- ) gynekolog i Nyköping samt dottern Ingrid Cronberg (1937-2014) internmedicinare i Växjö och sedan i Karlshamn.
Min farfars far var Per August Cronberg (1859-1941). Han var privatpraktiserande läkare i Malmö. Han var även läkare för Malmö barnhem. Han öppnade sin praktik 1889. Eftersom numera min kusin Calle Cronberg är akutläkare i Malmö, har man sedan 1889 kunnat söka doktor Cronberg i Malmö!
Familjen Hellsten
Min morfar Hans Hellsten (1901-1984) var även han överläkare och chef för infektionskliniken vid MAS och min mor växte upp på sjukhusområdet. Min morbror Sverker Hellsten (1933- ) var överläkare vid urologkliniken, MAS.
1800-tal
I mitten av 1800-talet var min farfars farmors mor Anna Maria Djurberg (1789-1862) barnmorska i Malmö. Från 1845 står hon som barnmorska i husförhörslängden. Jag har funderat på om hon ärvt sitt yrke, men det troligare är att hon som änka lärt sig yrket inspirerad av grannfrun skomakare Lundströms änka Botilla Holmström.
En betydelsefull läkare under första halvan av 1800-talet var min farmors farfars farfars bror Christofer Carlander (1759-1848). Han var läkare i Göteborg 1793-1813 och hade där en omfattande praktik. Han förde journaler över sin patienter som är bevarade i Svenska läkarsällskapets arkiv på Riksarkivet. Han flyttade sedan till Stockholm där han fungerade som konsultläkare till andra läkare vid svårare fall. Han lär ha gått under benämningen “Döddoktorn” därför att han ofta kom när patienter var döende.
1700-tal
Ibland har min farmors mormors farfars far Roland Martin (1726-1788) kallats för den svenska ortopedins fader. Han utbildade sig i Paris under en flera år lång studieresa. Han blev sedan 1756 professor i anatomi och kirurgi vid den kirurgiska undervisningsenheten i Stockholm. Han gav ut den första boken på svenska om ortopedi. Även hans far Petrus Martin (1686-1727) var läkare först provinsialläkare i Södermanland, sedan medicinsk adjunkt vid Uppsala universitet där han föreläste om botanik och medicin i svärfaderns ställe. Svärfadern var Olof Rudbeck den yngre (1660-1740) som var professor i botanik och medicin i Uppsala.
Roland Martins svärfar Bernhard Mattias Schwinger (1697-1768) var apotekare i Varberg. Han är min enda representant för apotekaryrket och ska ha varit bördig från Kiel i Tyskland.
Min farmors farfars morfars morfar Johan Josua Herman (1713-1765) var fältskär. Han hade först tjänstgjort vid flottan och blev sedan 1742 regementsfältskär vid Dalregementet.
En lite annorlunda kompetens hade min mormors mormors morfars morfars farbror Sven Samuelsson (-1761) som var rusthållare i Hadelöv, Sörby sn, Östergötland. Han var nämligen en känd hästdoktor. Hans änka gav ut hans anteckningar om olika sjukdomar och dess behandling. Denna bok kom ut i en rad upplagor långt in på 1800-talet.
Lite längre ut på släktträdets grenar kan nämnas att min farmors morfars farmors morfar handlanden i Vimmerby Anders Brun (1713-1754) var kusin till den svenska kirurgins fader Olof af Acrel (1717-1806) som var verksam på Serafimerlasarettet i Stockholm. En annan läkare var min mormors farfars morfars mormors bror Isak Wree (1700-1738) som tyvärr drunknade när skeppet förliste vid Bornholm, när han skulle åka på en studieresa.
1600-tal
Den främste läkaren på 1600-talet är utan tvekan min farmors mormors farfars farmors farfar Olof Rudbeck den äldre (1630-1702) som var professor i botanik och medicin. Han upptäckte och beskrev lymfkärlssystemet i princip samtidigt som Thomas Bartholin i Danmark.
I Rostock, Tyskland var min farmors mormors farfars mormors morfar Johannes Jacobus Döbelius (1640-1684) professor i medicin. Han hade egentligen börjat att studera teologi men en svår lungsjukdom fick honom att intressera sig för medicin istället. Hans son och namne Johan Jakob Döbelius (1674-1743) blev ju professor i Lund och adlades von Döbeln. Han är ju idag mest känd för Ramlösa brunn och hans porträtt finns på alla Ramlösa-flaskor. Jag härstammar dock från inte från honom utan från hans syster Anna Sofia Döbeln som var gift med Johan Stefan Schultze (1681-) som var medicine doktor i Rostock.
Det var också så att prästerna till vardags också fick axla läkarrollen. Det gäller ju inte minst Johannes Jacobus Döbelius far Jacobus Döbelius (-1645) som på 1640-talet var pastor i Sankt Lazarusförsamlingen – hospitalsförsamlingen – i Danzig.
Ett läkekonsten närstående yrket var badmästarens. Min farmors mormors morfars mormors morfars far Jakob Buckau (-1710) var badmästare i Stockholm. Han var en av de första som avled i pesten i Stockholm 1710. Hans familj verkar dock ha klarat sig.
Hans svärfar Christoffer Dietman (-1673) var badare och kirurg i Stockholm. I hans bouppteckning fanns såväl barberarverktyg som böcker om anatomi, läkeörter och sjukdomar. Christoffers hustru Katarina Meijer (1643-1729) gifte om sig med Christoff Thiel (-1721) och tillsammans hade de ett stenhus Rosenbad kallat vid Strömmen i Stockholm.
1500-tal
Min farmors mormors farfars mormors farmors morfars far Gervasius Marstaller (-1578) var medicine doktor och livläkare för flera tyska furstar. Han gav ut en bok tryckt 1549 i Paris om sambandet mellan astrologi och uppkomsten av epidemier. Jag har haft möjlighet att bläddra i denna bok på Newbury-biblioteket i Chicago!
Hans svärfar eller min farmors mormors farfars mormors farmors morfars morfar var Valentin Trutiger, som var läkare i Wittenberg och samtida med Philipp Melanchthon – som införde den protestantiska tron. Valentin Trutiger hade noterat att pesten drabbade staden Brandenburg varje gång Mars och Saturnus visade sig i Stenbockens eller i Kräftans tecken. Han förutspådde att staden skulle drabbas 1564 och 1566 i samband med att Jupiter och Saturnus sammanföll i Kräftans tecken. Han blev sannspådd vilket gav den medicinska astrologin en rejäl skjuts framåt.
Hej Olof!
Jag förstår att du är stolt över detta. Så intressant denna sammanställning är att läsa och vilket stort arbete du lagt ner. Är full av beundran.
Stort tack!
Vibeke
Hej, en fantastisk historia och släkthistoria, kul och intressant. Jag sökte på din far Stig och hans bok om infektioner som jag har, den är mycket bra. Jag är själv sjuksköterska och jobbar i natt. Känner faktiskt din farbror Lennart som arbetade i Nyköping i många år och hade privat klinik här. Min dåvarande fru var anställd där.
Jan Sjöstedt
Pingback: Sidenfabrikören Jacob Utenhovens härkomst – en släktväv från västra Europa – Olof Cronbergs genealogi